Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det krävs en ny politik för billiga bostäder

Annons

Vem har rätt till en bostad? Jo, den med cash.

Socialdemokraterna har anklagats för att det i dag råder brist på hyreslägenheter här i staden. Under kommunalliansens majoritetsstyre ska det minsann ha byggts ordentligt med bostäder.

Tydligen är minnet kort hos vissa politiker, eftersom man vill glömma bort hur de med hjälp av bland annat moderaten Lars Luttropp, dåvarande ordförande i Mimerstyrelsen, klubbade igenom beslutet att försöka ombilda en tredjedel av Mimers hyresrätter till bostadsrätter.

Beslutet berörde cirka 4 300 Mimerbostäder och upprörde många västeråsare. På kort tid samlade Hyresgästföreningen in nästan 7 000 namnunderskrifter för att få en folkomröstning i frågan.

Men den Moderatstyrda majoriteten sa nej till detta. De fegade och vågade aldrig möta västeråsarna i en öppen debatt.

Nu misslyckades dock alliansen med att sälja ut så många hyresrätter som var tänkt, eftersom många hyresgäster i ytter- områdena tackade nej till detta. De attraktiva hyresrätterna i centrala Västerås lyckades man dock snabbt ombilda, varvid Mimer fick loss pengar för att bygga nyare och dyrare bostäder.

Sverige behöver en ny bostadspolitik! Idag är det inte enbart ett problem för dem som behöver hyra en bostad. Bristen på bostäder har också medfört ett massivt förmögenhetsskifte till dem som äger bostäder på bekostnad av dem som behöver köpa en bostad i framtiden. Storleken på förmögenhets-effekten varierar kraftigt mellan kommuner och mellan fattiga och rika, och konsekvenserna kan visa sig ödesdigra för den sociala rörligheten.

Villapriserna har ökat med 120 procent sedan 1997 i Sverige, bostadsrättspriserna än mer.

De bostadslösa är unga och gamla, frånskilda eller precis på väg att flytta hemifrån. De ensamma, de som inte har lika mycket ”cash” i fickorna som dem som sammanbor och har arbete, de som drömmer om att flytta hemifrån eller studera i en ny stad, de tillhör också samhället.

Fördelningspolitiken måste betraktas med nya glasögon. Det kan inte vara rimligt att fördelnings-debatten uteslutande kretsar kring förändringar i pension eller a-kassa, samtidigt som politiska beslut, i det fördolda, skyfflar enorma förmögenheter till de välbeställda.

Sedan den borgerliga regeringen avskaffade bostadsdepartementet 1991 har staten tappat greppet om de bostadspolitiska frågorna. Resultatet av att staten dragit sig tillbaka har gjort att fler människor slås ut från den ordinarie bostadsmarknaden och måste vända sig till socialkontoren för att få hjälp.

I stället för att bygga billiga bostäder, som även folk med små tillgångar har råd att hyra, har kommunerna blandat sig i ett slags konkurrensspel, där det bara gäller att bygga för att attrahera dem med kapital.

Egen bostad ska vara en rättighet i ett väl fungerande samhälle.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons