Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det svenska kungahuset har hög popularitet även i Finland

Kronprinsessan Victorias och Daniel Westlings kärlekshistoria, förlovning och stundande bröllop är minst lika mycket en finsk
angelägenhet som en svensk sådan.

Annons
Daniel Westling och kronprinsessan Victoria under AIK - VIK i Globen i mars.

Nyhetsmedierna har översållats av artiklar, intervjuer och specialupplagor sedan eklateringen 24 februari. Vi kan konstatera att medlemmarna i det svenska kungahuset är mäkta populära i Finland. Här är det ingen som baktalar dem som det ibland brukligt är hemma i Sverige.

Hur kommer det sig att de svenska kungligheterna har en speciell plats i finländarnas medvetande? Det kan finnas många svar på den frågan.

Den kungliga familjen besöker Finland glädjande ofta. I juni förra året mötte prins Carl Philip folkets jubel när replikafartyget ostindiefararen Götheborg angjorde Salutorget i Helsingfors med kunglig last ombord.

I oktober invigde kronprinsessan Victoria utställningen 1809 – Rikssprängning och

begynnelse. 200-årsminnet av Finska kriget på Nationalmuseet i Helsingfors. Det lär bli fler kungliga besök i år när 200-årsmarkeringen av Sverige-Finlands riksklyvning kommer igång på allvar.

Finländarna kan unna sig att gotta sig i kunglig glans och rojalistisk yra eftersom de inga egna kungligheter har och därmed inte är ålagda att lägga sina skattepengar på apanage eller att problematisera monarkins

vara eller icke vara.

Republikens vara eller icke vara diskuteras över huvud taget inte. Det är en demokratisk institution och det vore politiskt inkorrekt att ifrågasätta dess existens. Presidentens befogenheter debatteras förvisso med jämna mellanrum men även i svåra frågor uppnås konsensus. Efter Kekkonen-eran har presidentmakten nedmonterats rejält och dispyter förekommer knappt alls.

Vi kan hitta svaret delvis i det ovanstående men är det ändå inte så att våra länder står varandra så nära att ett svenskt kungahus har en speciell plats i finländarnas hjärtan?

Ätten Bernadotte har förvisso aldrig regerat Finland. Den bernadottska eran inleddes 1810 – men före 1809 regerade det svenska kungahuset även över de östliga landsdelar som efter riksdelningen fick namnet Finland.Det var alltså inget område som hette Finland som avträddes till Ryssland. Däremot räknar kejsar Alexander I och kung Karl XIII utsända upp enskilda svenska län och socknar i det fredsavtal som undertecknades i Fred-rikshamn den 17 september 1809. Att gränsen drogs okänsligt genom en kulturellt och språkligt enhetligt område uppe norr och i söder (Åland) var en kompromiss av förhandlingarna som kunde ha gått riktigt illa för Sveriges del: gränsen kunde ha dragits så nära som strax norr om Gävle.

I år har det alltså förflutit 200 år sedan Sverige klövs mitt itu. Detta skedde 650 år efter att de delar som i dag heter Finland inkorporerats i det svenska riket. Det som blev det östliga Sverige saknade vid tiden en centralstyrning och var alltså inget rike, snarare ett antal landskapsförbund (såsom Sverige före enandet). Det svenska riket stod egentligen färdigt först kring 1250, då också Stockholm grundades – mitt i riket. Stockholm var fram till 1809 i hög grad just Finlands huvudstad.

200-årsmarkeringen är ett ypperligt tillfälle att lyfta fram ländernas gemensamma historia, ett ämne som är tråkigt frånvarande i både svenskarnas medvetande och i skolundervisningen. Sveriges och Finlands historia är tätt sammanflätade i varandra, också efter 1809. Historia i all ära men det är våra relationer i dag som betyder något för vår gemensamma framtid.

Den stora utmaningen är att belysa vad en än mer fördjupad relation mellan våra länder kunde innebära. Den gedigna räcka av evenemang och projekt som genomförs både på statligt håll och i regi av otaliga andra instanser och organisationer ska garantera att det svensk-finska glädjebudskapet når hela samhället, ända in i minsta kapillär. Om inte annat lär jubileumsårets enkronor, präglade med Runebergcitatet ”Den underbara sagan om ett land på andra sidan hafvet”, skramla i var mans plånbok.

Tina Räihä

ansvarig programkoordinator

Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons