Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En enhetlig skola blir ingen skola för alla

Annons
Alla unika. En mänsklig skola förutsätter harmonisk utveckling i egen takt, skriver Thore Gårmark. foto: scanpix

Skoldebatten präglas ofta av ett systemfel. Man glömmer att varje människa är unik. Som en av miljarder har vi var och en fingeravtryck som avviker från andras. Det finns få dubbelgångare. Vår längd och vikt tillåts variera.

Olika standardstorlekar av kläder och skor är exempel på anpassning till individuella variationer.

Att vår inlärningsförmåga varierar har man lagstiftat bort. Alla som är födda samma år skall slumpvis föras samman i skolklasser. Magiker med yrkesbeteckningen lärare skall inom klassens ram på samma tid söka ge alla elever stimulans att helst nå likvärdig kompetens oberoende av individuella för-utsättningar. Lärarens roll är omöjlig.

Ett stort antal elever offras genom att de i vald medelhastighet för klassen, antingen får svårt att hänga med eller får anstränga sig för litet. Några elever hinner aldrig nå målet innan det är dags att börja kämpa mot ett nytt mål som inte heller kan uppnås. Därför är det orimligt att söka normera generella krav för viss levnadsålder.

En mänsklig skola förutsätter harmonisk utveckling i egen takt.

Sätter vi som mål att de flesta elever skall nå grundskole- eller gymnasiekompetens bör sådan fastställas med variationer i studietid, studieteknik och metodik. Administrativt kunde högstadiet exempelvis erbjudas i 2-, 3- eller 4-åriga varianter om det är för radikalt att tillåta fria tillval enligt modell från amerikansk high school, finskt kursorienterat gymnasium eller yrkesutbildning i gymnasie-skolan.

Är studietiden fast når självfallet elever i sammanhållen klass olika långt. Är studiemålet fast varierar studietiden. Ett beslut i riksdagen raderar inte bort individuella skillnader i inlärningsförmåga, som kan minskas med hjälp av individuellt anpassad stimulans, så att fler elever lyckas lära in mer.

Utbildning syftar till en individutvecklade process. Skolan lär inte ut. Dess roll är att stimulera elevernas inlärning.

Man kan travestera på lärarens slogan: Man lär så länge man har elever och fastslå att Man lär så länge man lever. Rullande kompetensutveckling är viktig under hela livet, då utvecklingen förändras i takt med nya sanningar. En av skolans viktigaste uppgifter är därför att även för livet söka fakta och teknik för egen utveckling och fort-bildning i takt med tiden.

Utbildningspolitiken måste med jämna mellanrum omprövas. Då elevens utveckling är det primära bör studieteknik och studietid anpassas till individuella förutsättningar. Det måste vara möjligt att säga detta utan att bli betraktad som reaktionär. Skolan har blivit något av Kejsarens nya kläder, som många med överlevnadsambition inte vågar syna i sömmarna.

Efter att ha använt huvuddelen av mitt arbetsliv till utbildning i olika roller skrev jag 1991 debattskriften Skola för vilja och kunna. Den innehöll bland annat ovanstående synpunkter, då arbete i utredningar ofta visat att delegater med sina varierande mandat från husse i slutfasen söker stapla dessa på varandra, utan att beakta hur allt skall få plats inom befintliga tidsramar för en heterogen grupp elever. Man hade gillrat en fälla för iscensättning, som inte blivit fallet med en fast och uppnåelig kärna kompletterad med möjlighet till individuella tilläggsval av innehåll och tid.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons