Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En presidents nyårshälsningar

Annons

I Frankrike är det tradition att sända nyårshälsningar ("voeux de bonne année"). De som levereras av Republikens president får stor uppmärksamhet i massmedia. Under en vecka - från nyårsafton till trettondagen - riktade Jacques Chirac ett flertal budskap till sina landsmän.

För presidenten är det av största vikt att en majoritet av de franska väljarna i maj eller juni säger ja till EU:s grundlag i den folkomröstning som han själv tog initiativet till den 14 juli förra året. Han har varnat att det skall bli "ett politiskt val": fransmännen bör i sitt ställningstagande endast låta sig styras av "Frankrikes och Europas bästa". Vad Chirac inte sade var, att resultatet är av stor betydelse för hans egna chanser att vinna 2007 års presidentval. Bland hans anhängare tror de flesta att Chirac är fast besluten att då bli omvald för tredje gången - trots sina 72 år i dag! De har beskrivit honom som "full av offensivlust, beredd att leda Frankrike i ännu många år".

I flera av sina anföranden uttrycker presidenten sitt orubbade förtroende för sin premiärminister Jean-Pierre Raffarin. Han lovordade denne, som han demonstrativt kallade "min käre Jean-Pierre", för dennes och de övriga ministrarnas "beslutsamma handlande under de gångna två och ett halvt åren". För Raffarin, som sedan länge fått finna sig i sjunkande popularitetssiffror, måste Chiracs ord ha varit värmande och uppmuntrande! Han måste dock noga hålla i minnet de förhållningsregler presidenten samtidigt gav honom, bland annat innebärande att han och hans regering under innevarande år tar itu med "nya viktiga framtidsprojekt gällande skolväsendet, forskningen och industripolitiken".

En annan av Chiracs prioriteteringar är kampen mot arbetslösheten. Raffarin lovade i slutet av november att under detta år få ned arbetslöshetssiffrorna under tio procent, ett löfte som han torde få mycket svårt att infria. Enligt officiell statistik var i slutet av november 2 448 000 fransmän i arbetsför ålder utan arbete, alltså cirka tio procent, för övrigt samma siffra som under de senaste åren.

Vid en konferens med företrädare för fackföreningarna den 4 januari uttalade Chirac bland annat "sin tillit till en tillväxtdynamik för landet under månader och år som kommer." Han upprepade sin förhoppning, att detta skulle tillåta "en sänkning av inkomstskatterna". Flera kommentatorer har redan uttryckt sin skepsis. I en ledarartikel i tidningen "Le Monde" erinrar skribenten om att bruttonationalprodukten under fjolåret endast ökade med måttliga 2,2 procent, vilket är lägre än världsgenomsnittet. En annan skribent i samma tidning tvivlar starkt på möjligheten till skattesänkningar med tanke på att Frankrike liksom de övriga EU-länderna måste respektera regeln om ett budgetunderskott på högst tre procent av bruttonationalprodukten.

President Chirac har naturligtvis reagerat på den enorma jordbävningskatastrofen i Asien. Bland offren finns ett stort antal fransmän, men de officiella siffrorna är fortfarande liksom i Sverige mycket osäkra. I alla händelser torde de dock klart understiga de svenska talen. I tidningen "Le Figaro" av den 4 januari ägnas en hel artikel åt "den svenska mardrömmen". Sverige anges där som "det land i västvärlden som betalat den högsta tributen offer åt de dödande vågorna i sydöstra Asien".

Vid en ceremoni på Elyséepalatsets gård den 3 januari anbefallde presidenten en tyst minut för att hedra offren. Vid ett sammanträffande den 6 januari med de utländska ambassadörerna förklarade Chirac att "Frankrike kommer att stödja ett massivt engagemang från EU:s sida till stöd för denna region." Han vädjade om instiftandet av en särskild europeisk återuppbyggnadsfond.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons