Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Energidebattörer: Vindkraften räcker inte som reglerkälla kalla, vindstilla dagar

I medierna framförs ibland åsikten att, om man skulle bygga vindkraft motsvarande 30 terawattimmar energi producerad under ett år, som är regeringens planeringsmål för 2020, så kan man ställa av halva antalet svenska kärnkraftreaktorer.

Annons

Man tänker då tydligen enbart på mängden energi och glömmer bort att vindkraften inte alltid kan bidra med sin fulla effekt (kapacitet) på ett säkert sätt, till exempel en kall vinterdag då det i regel inte blåser gynnsamt.

I sina modeller räknar Svenska Kraftnät och de övriga nordiska systemoperatörerna med att vindkraften på ett säkert sätt, bland annat vid kalla vinterdagar, bidrar med endast 6 procent av sin fulla kapacitet (installerade effekt).

Effektbalans innebär att elproduktionen alltid och i varje ögonblick måste vara lika stor som elanvändningen. Annars slutar elsystemet att fungera och det blir elavbrott.

På grund av vindkraftens beräknade låga effekttillgänglighet (6 procent) behövs en reglerkälla, som kopplas in som uppbackning när så erfordras. För svenskt vidkommande används vattenkraften normalt som reglerkälla. Vid hög leverans av vindeffekt behövs mindre vattenkraft och vice versa. Under förbrukningstoppar, som i regel inträffar under kalla vindfria vinterdagar, räknar man emellertid med att köra kärnkraften, vattenkraften och värmekraften nära kapacitetstaken.

Eftersom utbyggd vindkraft inte ger något nämnvärt tillskott till effektbalansen vid dessa driftstillfällen och eftersom övriga kraftkällor då går för fullt, måste alltså ytterligare annan reglereffekt finnas tillgänglig för att backa upp vindkraften om målet skulle vara att avveckla halva kärnkraften. De enda klimatsmarta lösningarna för att åstadkomma en sådan reglereffekt är en kraftig utbyggnad av vattenkraften samt eventuella biogasturbiner.

När det gäller debatten om hur mycket vindkraft som behövs för att ersätta en kärnkraftsreaktor, till exempel Barsebäck 1 som ofta används som exempel, måste man räkna med att ytterligare tre gånger mer effekt behövs jämfört med dagens innan vi kan sägas ha ersatt Barsebäck 1.

Planeringsmålet om 30 terawattimmar vindkraft kan på sin höjd ersätta nuvarande Ringhals 1 ur effektbalanssynpunkt.

Gärna en mindre del reglerbar vindkraft i det svenska elsystemet tillsammans med smartare elnät, men hyfsa debatten så att vi får saklig och korrekt information om dess för- och nackdelar.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons