Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett hoppets val i Irak

Annons

Alla måste erkänna att valet i Irak har bevisat att även de bästa experter kan ha fel. Med 60 procent som gick till vallokalerna kan man säga att valet var lyckat.

Ända fram till 1979 var en muslim bara en muslim men sedan Khomeini kom till makten 1979 började det för första gången talas om sunni och shiiter.

Efter profeten Muhammeds död 632 uppstod förvirring på den Arabiska halvön med Mecka och Medina. Efter profetens begravning uppstod tre huvudgrupper bland profetens anhängare. Den ena bestod av hans följeslagare som följde honom under hijra, flykten från Mecka till Medina. Den andra gruppen var de som var sammanhållna av ingiften och den tredje var framstående män från Medina. Under ett möte enades de tre grupperna om att utse Abu Bakr till Kalif, efterträdare. Han var bland de första som följde profeten och dessutom profetens svärfar.

Denna grupp ville att efterträdaren skulle utses från gruppen "Suhaba", profetens närmaste anhängare som var erfarna, kände väl till islams betydelse och därmed hade kompetensen att vidareutveckla islam. Gruppen kallade sig för sunni.

Den andra gruppen tyckte att efterträdaren måste vara den närmaste släktingen och att framtida härskare skulle vara ättlingar till profeten. De ville skapa en ärftlig dynasti och ansåg att den mest lämpade var Ali, profetens kusin och svåger. Ali var gift med profetens enda barn, dottern Fatma.

Det fanns en tredje grupp som inte tyckte att en profet skulle dö som vilken människa som helst, de kallades för Kharijiter, utbrytare. Den mest kända av dem var Medinas guvernör, som brände Koranen. Kharijiterna hittar man i dag bland annat så långt bort som hos tuaregerna mitt i Sahara.

Kalifen, efterträdaren, Abu-Bakr blev mördad och efterföljdes av två andra som också drabbades av samma öde. Islam hade avancerat ända fram till Spanien.

Under den tredje kalifen, Othman, utropade sig Ali som imam i Kufa och samlade kring sig shiiterna. Shiiterna ville bli styrda av en imam, en man som var släkting med profeten Muhammed och som måste styra dem andligt och världsligt.

Guvernören i Damascus, Mu'aoya, tyckte att det var för mycket med två kalifer, speciellt när Ali gjorde anspråk på titeln. Han gick i krig mot Ali. Det var det första inbördeskriget i den muslimska världen.

Under en period träffades Ali och Mu'aoya för att förhandla men en stor del av Alis anhängare övergav honom. En av hans anhängare, en extremist, mördade honom. Mu'aoya blev officiell kejsare (kalif), 661-

680, och förvandlade ämbetet till en ärftlig dynasti. Allt verkade vara frid och fröjd tills Alis son Hussein krävde sitt arv som kalif. Han ville styra på samma sätt som sin morfar med världsliga och andliga maktbefogenheter.

För Mu'aoyas styrkor var Husseins familj ett lätt byte. År 682 slaktades de sista 82 personerna.

Den sista imamen var Khomeini. Han var den tolfte imamen och den som kommer efter honom kommer att rensa världen från sunnimuslimer, kristna och alla andra som inte är shiiter.

Shiiterna utgör 63 procent av Iraks befolkning. Vad har irakierna för garanti att regimen inte kommer att återgå till 700-talet?

Abdel Zgaia, Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons