Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

EU-domslut kanhöja hyran

Annons

Under 1990-talet fördubblades hyrorna, men inte inkomsterna. Ansvaret för den hyreschocken ligger på landets politiker. Nu står Sverige inför vad som kan bli en ny hyreschock. Organisationen Fastighetsägarna påstår i en anmälan till EU-kommissionen att de kommunägda bostads-företagen får otillåtet stöd av ägarna.

Hyresgästföreningen har an-vänt Fastighetsägarnas egna siffror och räknat om det påstådda stödet bostadsföretag för bostadsföretag. På nästan alla orter skulle ett beslut som går Fastighetsägarnas väg innebära kännbara hyreshöjningar, i några fall på helt omöjliga nivåer. Den sannolika följden av en seger för Fastighetsägarna är att dagens system för hyressättning måste överges och att hyrorna kommer att hamna på marknadshyresnivå utan besittningsskydd.

Om anmälningarna vinner gehör hos EU-kommissionen kan följderna för de svenska hyresgästerna bli mycket stora. Hyrorna kan komma att öka med cirka 25 procent och på en del orter skulle höjningarna bli än mer kännbara. I Västerås handlar det om en ökning med 6,49 procent (300 kronor i månaden för 75 kvadratmeter).

Fastighetsägarna menar att stödet till allmännyttan i Sverige ligger på 12,2 miljarder kronor. Men bara 18 miljoner kronor är direkt stöd i reda kronor. Resten är mest påhittade siffror baserade på att företagen skulle ha fördelar när de lånar pengar (2,1 miljarder kronor) och på att kommunerna begär för låg avkastning av sina företag (9,3 miljarder kronor). Vad Fastighetsägarna utelämnar i sin anmälan är att kommunägda bostadsföretag har högre totala lånekostnader per kvadratmeter än privata hyresvärdar. Deras sätt att beräkna avkastningen kan bara ge ett resultat (högt) och strider mot vad som är gängse inom branschen. Och avkastningskravet är satt till mycket höga 9,3 procent.

Det går inte precis någon nöd på de privata fastighetsägarna. SCB:s Intäkts- och kostnadsundersökning (IKU) visar det finns ett betydande vinstutrymme i de privatägda bostadsföretagen. Resultatet i de privata bostads-företagen i genomsnitt var år 2003 182 kr per kvadratmeter, vilket motsvarar 1137 kr i månaden i vinst för en lägenhet på 75 kvad-ratmeter. Privatägda fastigheter har i genomsnitt högre hyror än kommunala bostadsföretag, samtidigt som kostnaderna är lägre. Intäkter minus kostnader var 2003 i allmännyttan 38 kronor per kvadratmeter.

För samhället kan följden av en framgång för Fastighetsägarna bli ökade bidragskostnader och ökad segregation. De allmännyttiga bostadsföretagen tvingas anpassa sig till den kontinentala modellen med särskilt boende för låginkomsttagare. Hyresboendet kommer att tappa än mer i konkurrenskraft och bli ett dyrt boende för fattiga människor.

Kärnan i konflikten är om svensk bostadspolitik ska beslutas om på hemmaplan eller är det en uppgift för EU? Fastighets-ägarnas uppfattning är tydlig; det de inte kan få genomfört av egen kraft i Sverige försöker de få igenom i Bryssel.

Så vitt vi vet finns ingen önskan hos kommissionen att lägga sig i medlemsländernas bostads-politik. Men Fastighetsägarna driver en rad ärenden gentemot kommissionen och domstolen och verkar fast beslutna att ändra det svenska hyressystemet genom EU.

Vårt råd till Fastighetsägarna är att dra tillbaka anmälningarna. En vinst i Bryssel betyder förlust i Sverige. Den allmänna opinionens dom kommer att bli hård och respekten för Fastighets-ägarna som en seriös samhälls-aktör släpad i smutsen.

Och till dig som är privat hyresvärd vill vi ställa den här frågan: Hur lätt kommer det att bli att förklara en hyreshöjning på flera hundra-lappar i månaden för dina hyresgäster? Vad kommer de att säga när de får höra att det är din egen organisation som står bakom?

Hans Ohlsson Georg Hardt

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons