Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fackförbundet GS: Vi vägrar backa 50 år

För 50 år sedan skapades arbetstagardefinitionen i skogsavtalet. Det vill arbetsgivarna nu ta bort.

Annons
Av stor betydelse. Tas arbetstagardefinitionen bort skulle våra medlemmar få betydligt försämrade villkor och mer otrygga anställningar, skriver Per-Olof Sjöö.foto: scanpix

Det innebär att våra medlemmar med stor sannolikhet skulle få betydligt försämrade arbetsvillkor och definitivt mer otrygga anställningar. Dessutom skulle det skapa en oreglerad skogsmarknad med dumpning av priser och sociala villkor i skogen. Det skulle vara att gå tillbaka 50 år i tiden. Det går Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch (GS) aldrig med på.

Arbetstagardefinitionen är ett skydd för arbetstagarna mot oskäliga löne- och anställningsvillkor. Det kom in i skogsavtalet för cirka 50 år sedan och har lika stor betydelse idag som då. Tas det bort ur avtalet kommer ytterst få att erbjudas anställning för de här arbetsuppgifterna i skogsbruket. Företagen kommer att kräva att du har en F-skattsedel för att få jobb.

I skogsavtalet har parterna kommit överens om vilka personalkategorier som är att betrakta som anställda i förhållande till arbetsgivaren vid utförande av vissa arbetsuppgifter. Arbetstagardefinitionen tar framför allt sikte på dem som utför manuella och motormanuella arbetsuppgifter. Det är röjning, plantering, manuell avverkning, planering etcetera.

Enmansföretagen kommer att konkurrera med varandra och den som gör jobbet billigast får det med löne- och villkorsdumpning som följd. Skogsvårdssektorn skulle i stort sett bli helt oreglerad vad gäller löner och anställningsvillkor.

De entreprenörer som idag har anställda skogsvårdsarbetare kommer att tvingas säga upp sin personal då de inte har en chans att hänga med i den nedåtgående prisspiralen. Många seriösa entreprenörer vill nämligen ge sina anställda bra villkor. Alla som arbetar i skogen ska ha samma villkor och förutsättningar. Om man gör som arbetsgivaren vill, tar bort arbetstagardefinitionen, skulle det innebära att många företagare slås ut. Det påverkar inte bara våra medlemmar utan även förutsättningarna att bo och verka i glesbygden.

De senaste tio åren kan vi se hur skogs-bolagen pressat skogsvårdsentreprenörer till allt lägre priser. Vi har haft ett stort antal tvisteförhandlingar där skogvårdsföretag inte betalat ut avtalsenliga löner och ersättningar till de anställda, där man utnyttjat utländska enmansföretagare till urusla villkor, där brott mot arbetsmiljöreglerna är mer en regel än ett undantag.

Ett exempel är tillgång till personalutrymme. Det händer alltför ofta att vi träffar på anställda som sitter i sina bilar eller, om vädret tillåter, under bar himmel och äter sina måltider. Det vi möts av när vi ställer krav på personalbodar är att entreprenören inte har råd, ersättningen från skogsbolagen är för låg för att täcka in kostnaden för personal-bodar.

Hur många enmansföretagare skulle ha råd med en personalvagn där man kan byta om och torka arbetskläder, sitta i ett uppvärmt utrymme samt äta varm mat? Detta skulle inte bli bättre när priset per planta eller per hektar röjning pressas ner ytterligare. Som anställd har du rätt till personalutrymme på arbetsplatsen. För en enmansföretagare är det upp till företagaren.

Urholkas arbetstagardefinitionen kommer vi att få se många presenningar och vattendunkar i våra skogar. Det här kan GS aldrig acceptera och tar därför kampen för våra medlemmars framtid.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons