Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fackförbundet ST: Stoppa försämringarna i sjukförsäkringen

Socialförsäkringsminister Cristina Husmark-Pehrsson slår på stort och meddelar att nu ska människor inte "ramla mellan stolarna" längre. Landstinget, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunerna behöver inte betala lika mycket när de ska samarbeta.

Annons

De måste ändå vara fyra som ska komma överens om hur mycket de vill satsa i resurser för detta, eller hur lite. Jag tror att detta kommer att fungera ungefär som förut.

Jag uppfattar att detta är ännu en dimridå, för att dölja och ta bort fokus från det som är den verkliga förändringen i förslaget om en ny sjukförsäkring.

Risken "att hamna mellan stolarna" ökar betydligt för de sjuka och arbetslösa, ja för oss allihop!

I regeringskansliet bereds just nu den största försämringen av sjukförsäkringen någonsin. Enligt förslagen ska försäkringskassan pröva om de sjukskrivna

efter tre månader har tillräcklig arbetsförmåga för att återgå till något arbete hos sin arbetsgivare och efter sex månaders sjukskrivning ska försäkringskassan pröva om den sjukskrivne har tillräcklig arbetsförmåga för att kunna arbeta i något annat arbete hos annan arbetsgivare. Om försäkringskassan gör en sådan bedömning ska sjukpenningen dras in och den sjukskrivne får lämna sin nuvarande anställning för att försöka hitta ett annat arbete.

Försäkringskassan ska idag pröva arbetsförmågan mot övrig arbetsmarknad först när en sjukskriven betraktas vara medicinskt färdigrehabiliterad - det vill säga när inget mer kan göras för att en person ska få en ökad arbetsförmåga för att kunna gå tillbaka till egen arbetsgivare.

Eftersom sjukskrivna har olika sjukdomar och olika sorters arbetsuppgifter, tar detta förstås olika lång tid. Att olika personer bedöms olika utifrån olika diagnoser och olika arbeten betraktar tydligen regeringen som "godtycklighet".

Men det är klart att olika bedömningar måste göras utifrån olikheter i både vad gäller diagnoser och arbeten. En person som får ett ben amputerat och jobbar i korvstånd bedöms troligen redan efter tre veckor inte ha kvar arbetsförmåga i egen anställning, medan en person med psykisk diagnos, som jobbar i en kontorsmiljö, kanske kan återfå sin arbetsförmåga

efter något år.

Cristina Husmark-Pehrssons tidigare uttalanden om att arbetsrätten ska stärkas är en tämligen förvriden information. En rätt till ledighet för att pröva annat arbete blir förstås en förbättring bara för dem som lyckas få ett annat arbete under sin sjukskrivning. Man kan bara fråga - hur ofta kommer det att ske? Denna "förbättring" måste också vägas mot den försämring av arbetsrätten som blir aktuell då många riskerar att få lämna sina jobb redan efter sex månaders sjukdom på grund av det nya regelverket.

Vi får inte låta oss föras bakom ljuset - försämringarna måste istället stoppas.

Elisabeth Ringsgård

sektionsordförande

fackförbundet ST inom

Försäkringskassan i Västmanland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons