Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fällfångst är inget annat än djurplågeri!

Fällfångst är en mycket inhuman jaktmetod som allmänheten tyvärr vet väldigt litet om. Levandefångst av högt stående däggdjur är otidsenligt, oetiskt och är en fullkomligt oansvarig jaktform som hör hemma på 1700-talet.

Annons

Alla inser lätt att infångade vilda djur utsätts för en enorm stress och bevisligen också för skador som inte är förenligt med etiska regler. Ett lodjur i fälla kämpar för sin frihet, med tänder och klor .

Enligt Sveriges Veterinärmedicinska anstalt (SVA), som har till uppgift att obducera samtliga fällda lodjur, så bekräftas olika typer av skador på samtliga fällfångade lodjur.

Under de tre senaste åren har alla fällfångade lodjur uppvisat träflisor i magsäcken efter att de försökt tugga sig ur fällan. Även tandskador förekommer som bekräftar detta och flera besiktade klor uppvisar allvarliga skador.

Det sistnämnda i okänd omfattning eftersom klorna numera ingår i jägarens så kallade "trofé" och således inte besiktas av SVA.

Johan Beck-Friis, veterinär och chefredaktör för Sveriges Veterinärförbunds tidning Svensk Veterinärtidning, tar i programmet Debatt i TV1 stark ställning mot jakt på lodjur med fällor.

"En jakt som inte är acceptabel ur djurskyddssynpunkt då djuren stressas otroligt", säger Beck-Friis. "Det är dåliga regler och ingen kontroll. Det är inte fråga om jakt utan slakt för att bli av med djuren."

Samtliga lodjursfällor skall numera vara registrerade hos länsstyrelserna. Hur många som registrerades i Västmanland är inte känt då uppgifterna om fällor sekretessbelades av länsstyrelsen. Under förra året registrerades emellertid till exempel totalt 21 fällor i Gävleborgs län och 31 i Dalarna. Det kan på goda grunder antas att de fällor som registreras är en bråkdel av de fällor som faktiskt finns och används och som kan fånga lodjur.

De fällor som används för laglig lodjursjakt är av så kallad tunneltyp med trampgiller- eller snubbeltrådsmekanism och de används också i mycket stor omfattning och antal för att fånga räv under totalt sju månader på året (augusti till och med mars). Därmed föreligger en uppenbar risk att lodjur felfångas under icke tillåten tid och som om de frisläpps kan vara allvarligt skadade. Risken för att de helt enkelt försvinner genom illegalt dödande är uppenbar.

Rävfällor som även lodjur kan fångas i behöver inte registreras. Många sådana är av gammal rundvirkestyp, vilket inte är tillåtet för lodjursfällor, men det vet ju inte lodjuren. Större fällor som till exempel lodjursfällor kan dessutom stå gillrade hela året om jägaren hävdar att syftet är att fånga årsunge av grävling. Då fällorna är mycket stora kan också hungriga vargar, särskilt kanske omisstänksamma ungvargar, lockas in i dem och fångas.

Med kännedom om de hatbrott som visats drabba rovdjur i samband med jakt med bland annat snöskoter är ett ytterligare skäl mot fälljakt att det fällfångade rovdjuret är helt värnlöst utlämnat till en eventuell fångstman med denna inställning till rovdjuren.

Den här typen av fällor är således inte selektiva och det finns åtskilliga exempel på hur hundar, katter, vildsvinskultingar mm. felaktigt fångats och till och med så små och lätta djur som kråkfåglar och duvhökar kan utlösa gillermekanismen. Det kanske bara är en tidsfråga innan barn också faller offer i dessa fällor.

Det är orimligt att denna oetiska jaktform fortsatt får bedrivas. Undertecknade organisationer kräver att myndigheterna omgående förbjuder fällfångst av lodjur för att få stopp på denna kvalificerade form av grovt djurplågeri.

Tom Sävström

Naturskyddsföreningen i Västmanland

Lise-Lotte Norin

Djurens Rätt, Västerås-Hallstahammar-Surahammar

Olov Trostén

Svenska Rovdjursföreningen region Västmanland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons