Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fallolyckor kostar mer än alla trafikolyckor

En av de vanligaste orsakerna till att vi i Sverige söker akuthjälp på sjukhus är att individen råkat ut för en fallolycka.

Annons
Förebyggande träning. Balans- och styrketräning reducerar risken för höftfraktur med minst 20 procent, skriver Anders Nyberg.foto: scanpix

Människor i alla åldrar faller, men det är i synnerhet äldre personer (65+) som löper störst risk att falla och råka ut för en höftfraktur. I takt med att det blir procentuellt allt fler äldre i landet så ökar de samhällsekonomiska kostnaderna kraftigt för fallolyckor.

Den totala kostnaden i Sverige uppgick 2010 till 22 miljarder kronor enligt en rapport som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) nyligen publicerade. Den totala kostnaden för fallolyckor är därmed högre än samhällskostnaderna för vägtrafikolyckor!

Tusentals äldre drabbas varje år av höft-frakturer. Den totala vårdkostnaden under första året efter en höftfraktur uppgår till cirka 300 000 kronor. En höftfraktur kan bli för-ödande på många sätt för en äldre person. De blir mindre rörliga, socialt isolerade och omkring 20 procent dör inom tolv månader efter frakturen.

I Sverige dör årligen cirka 1 600 människor som en följd av fall. Nästan 90 procent av dessa är äldre personer. I åldersgruppen 0-19 år dör endast fyra efter fall, trots att åldersgruppen söker akutvård efter fallolyckor i lika stor utsträckning som äldre.

Om inte trenden för allvarliga fallolyckor bryts kommer efterfrågan på vårdresurser för fallolyckor att fördubblas om några decennier, säger de som är insatta. Ett skäl är att allt fler människor förväntas uppnå hög levnadsålder. 1970 fanns endast drygt 1,1 miljoner äldre i Sverige. I dag utgör den gruppen cirka 1,6 miljoner (18 procent av totala befolkningen) för att om tio år, enligt Statistiska central-byråns prognoser, uppgå till 1,9 miljoner!

Med några få undantag har landsting och kommun inte lyckats att införa effektiva fallpreventiva åtgärder. Detta beror sannolikt inte på ovilja, snarare mer på okunskap samt att landstingen och kommunerna hittills har haft svårt att enas om vem som ska vara kostnadsbärare, det vill säga stå för de förebyggande kostnaderna.

Program för fallprevention är därför kostnadseffektivt, men mest betydelsefullt är att den skonar många äldre från onödigt lidande, långvarig rehabilitering och sämre livskvalitet. Alla vi som har äldre anhöriga som lätt faller bör därför fråga berörd vårdpersonal vilka fallpreventiva åtgärder som sätts in efter fall-olyckor. Vanligtvis sätts inga åtgärder alls in.

Min egen mor, som vistades på särskilt boende, föll under ett år så allvarligt vid fem tillfällen att hon fick uppsöka akut sjukvård för bland annat fraktur. Det femte fallet orsakade en höftfraktur och tre månader efter fallet avled hon. Hon var för övrigt en vital 83-åring.

Balans- och styrketräning reducerar risken för höftfraktur med minst 20 procent. En annan effektiv hjälp för att skydda mot höftfraktur är höftskyddsbyxan. Precis som skejtare använder skydd för knän och armbågar kan äldre använda skydd för höften. Det finns numera kliniskt testade höftskyddsbyxor som är mjuka, sköna och bekväma att bära för äldre.

Ett sådant skydd reducerar antalet höft-frakturer med 60 procent. Samhällets utgift för en höftskyddsbyxa är vad två herrkalsonger av märket Björn Borg eller Börje Salming kostar. Men de senare skyddar inte vid fall.

Hallands län, Jönköpings län och Södermanlands län är några landsting där man förskriver höftskyddsbyxa till äldre. Södermanland har till och med som mål att halvera antalet höft-frakturer inom en femårsperiod med hjälp av bland annat höftskyddet. Fler landsting och kommuner borde följa deras exempel.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons