Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flera faktorer bakom ätstörning

Annons

VLT har öppnat sina spalter för familjer och ungdomar som drabbats av ätstörningar. Mycket oro och ångest lyser mot oss genom tidningen. Vår medkänsla och önskan att hjälpa är också stor. När man sammanfattar intrycken får man en känsla av att lösningen på de svårigheter som beskrivits är att skicka patienterna till olika, ofta privata, behandlingshem eller expertkliniker för att botas.

Detta synsätt bygger på tanken att anorexia nervosa är en svår sjukdom som bäst behandlas av experter långt hemifrån ungefär som att hjärttransplantationer bara sker på ett fåtal högt specialiserade kliniker i landet. Det kan ligga en del i detta synsätt men verkligheten och forskningen visar på en mer komplicerad bild.

Det finns inte en faktor, en "bacill" som ger anorexi och följaktligen ingen biologisk-medicinsk behandling som ger bot. Enligt skriften "Ätstörningar, riktlinjer för utredning och behandling" från svenska psykiatriska föreningen, finns en genetisk sårbarhet hos vissa individer för att utveckla anorexi.

För övrigt talar man om faktorer som kan medverka till att en ätstörning utvecklas. Några sociokulturella faktorer kan vara kroppsfixering (smal och smart), ständigt matprat och hälsoprat i närmiljön och höga krav på att lyckas i skolan och att vara populär i kamratkretsen.

Vissa grupper ligger särskilt i riskzonen till exempel de som idrottar. Relationsstress, kriser av olika slag i familjen, traumatiska upplevelser som mobbning och övergrepp och individens egen upplevelsen av att jag inte duger om jag inte presterar - allt kan bidra. Svälten i sig gör också att individens sätt att tänka förändras.

Sammanfattningsvis uppstår ätstörningar hos individer med en viss sårbarhet och där krav och stress överstiger vad individen klarar av.

Behandling vid anorexi vilar på två ben

Så fort som möjligt måste svälten hävas. Svälten är dels en fara i sig själv, dels ett hinder för den psykologiska bearbetningen av de olika svårigheter som ligger bakom svälten.

Analys och bearbetning av den stress som satt i gång anorexin. Forskningen visar att detta görs bäst tillsammans med familjen för barn och ungdomar och för vuxna via kognitiv beteendeterapi. Familjen är den viktigaste resursen för barn och ungdomar. I de fall vi behöver hjälp från någon specialklinik gäller det hela familjen. Det är så att säga familjen som är patienten.

Vi som arbetar på barnmedicin och BUP har sett att vi behöver stärka den gemensamma vårdstrukturen. Därför har vi nyligen förtydligat vårdprogrammet vid ätstörningar i Västmanland.

När en ung människa med symptom på anorexi söker hjälp kopplas både läkare på barnmedicin och terapeuter på BUP in. Första insatsen är rådgivning och ätträning för att häva svälten samt familje/nätverkssamtal och individuella samtal för att förstå de olika faktorer som bidragit till ätstörningen och hjälpa familjen att hitta strategier för att ta itu med den stress som finns. I de fall då ångesten hos den unge eller familjen blir för stor sker inläggning på BUP:s vårdavdelning där familjen kan få stöd dygnet runt.

I de flesta fall kan vi med dessa åtgärder hjälpa patienten och familjen att få tillstånd en utveckling så att anorexin upphör. Det är också viktigt att framhålla att många måste lära sig att leva med sin sårbarhet. Den genetiska sårbarheten kan vi inte bota och risk finns att man kan återfå sin anorexi som ett stressymptom i framtiden.

Vi känner oss nöjda med det vårdprogram vi har i dag. Vi kan ge bra hjälp till de allra flesta, men det är ingen lätt resa för familjer och de unga att ta sig ur anorexin. Till de familjer som känner att mer hjälp önskas och behövs är det bara att höra er till en oss som har undertecknat detta inlägg. Vi tar era synpunkter på allvar!

Phillip Eskridge

Ann-Cathrine Ahlén

Lars Westerström

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons