Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förakt för yrkeskunskap undergräver välfärden

Annons

Mälardalens högskola befinner sig i mitten av terminen. Högskolan är full av studenter som strävar mot att få sin examen. Men för många väntar inte en ljusnande framtid, utan i stället arbetslöshet. På elva år har antalet arbetslösa med minst två års eftergymnasial utbildning ökat med 100 procent, enligt statistik från Ams. Bara de tre senaste åren är ökningen 57 procent.

Samtidigt uppger svenska företag att bristen på yrkeskompetent arbetskraft hindrar deras utveckling. Enligt Småföretagarbarometern våren 2005 är bristen på lämplig arbetskraft det främsta hindret för 35 procent av de småföretag i Västmanlands län som vill expandera. Västmanland ligger högt över genomsnittet för riket. Detta är resultatet av en medveten socialdemokratisk politik.

Bristen på yrkeskunniga beror på att yrkeskunskap har låg status i socialdemokraternas skola. Praktisk kunskap är underordnad teoretisk. Det visas inte minst genom att det är kvantitativa mål, inte kvalitativa, som styr socialdemokraternas skola och högskola. Föraktet för yrkeskunskapen undergräver långsiktigt vårt lands välfärd.

I vårt grannland Finland finns en annan syn på yrkeskunskaper. De har ett framgångsrikt yrkeshögskolesystem. De finländska utbildningarna omfattar studier på 3,5-4,5 år och innehåller grundstudier, yrkesstudier, valfria studier och praktik som ska främja yrkesskickligheten. Projektinriktat forsknings- och utvecklingsarbete intar en central roll i studierna. Mång-sidiga kontakter med arbetslivet under utbildningen gör arbets-situationen tryggare för den som avlagt yrkeshögskoleexamen. En fortlöpande intern utvärdering av kvaliteten utgör en viktig del av yrkeshögskolans verksamhet.

I Finland finns 130 000 studerande i en examensinriktad yrkeshögskoleutbildning. I Sverige fanns i höstas bara 12 000 platser att söka i kvalificerad yrkes-utbildning (KY) och cirka 1 500 platser i högskolan som ger yrkeshögskoleexamen (YH). Totalt fanns alltså 13 500 platser för kvalificerad yrkeskunskap i landet.

Att Sverige har en tiondel av den finska yrkeshögskolans kapacitet är anmärkningsvärt. Relationen mellan svensk akademisk högskola och kvalificerade yrkesutbildningar är lika slående, inte minst i vårt län. I Västmanland finns tillgång till cirka 7 500 högskoleplatser. Det ska ställas mot att det finns 455 KY-platser och inga YH-platser i länet i höst.

Det är hög tid att stödja det kvalificerade praktiska yrkeskunnandet i Sverige. För studenternas skull behövs ett likvärdigt alternativ till den akademiska högskolan. För företagens skull behövs en utbildning med nationell jämförbarhet och lokalt framåtsyftande. Erfarenheter från till exempel KY och den finska yrkeshögskolan bör tas tillvara.

Kristdemokraterna förespråkar därför att regionala yrkeshögskolor inrättas. Bara genom att utveckla lärlingssystemet, förbättra den gymnasiala yrkesutbildningen och skapa en yrkeshögskola går det att nå vad Sverige behöver. En modern syn på kunskap som ger alla en chans och samtidigt lägger grunden för ekonomisk tillväxt i ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Torsten Lindström

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons