Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förbättra hellre a-kassan

De förändringar som regeringen föreslår av a-kassan riskerar att drabba studenter särskilt hårt och dessutom riskerar kommuner med högskolor att drabbas av höjda socialbidrag, skriver Sture Nordh, ordförande i TCO och Elin Rosenberg, ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer.

Annons

Studerandevillkoret är idag en möjlighet för dem som har studerat på heltid närmast före arbetslösheten, att få tillgång till grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Förra året omfattade detta 38000 personer i landet; majoriteten av dessa kvinnor i 20-årsåldern.

I Västmanland var det förra året 1224 nyutexaminerade som genom studerandevillkoret fick tillgång till a-kassa.

I regeringens förslag till förändringar i a-kassa ska studerandevillkoret tas bort. De cirka 1200 som tidigare fick a-kassa i Västmanland kommer inte längre att ha den möjligheten.

Detta ger någon av två följande konsekvenser för de enskilda studenterna. Antingen kommer studenten att dröja sig kvar på universitet och högskolor i väntan på jobb. Det gör att de blockerar platser för dem som vill påbörja högskolestudier, samtidigt som de drar på sig ännu mer studieskulder. Eller så kommer förändringarna att leda till att många studenter tvingas gå på socialbidrag vilket ökar kommunernas kostnader.

Särskilt drabbade kommer givetvis högskoleorterna att bli. De ökade utgifterna kommer att medföra att kommunerna får ta pengarna från skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen för att klara ökade kostnader för försörjningsstöd. Det kan, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, handla om allt från hundratals miljoner kronor till flera miljarder i ökade kostnader som vältras över på kommunernas budgetar.

Sannolikt kommer fler än 1200 personer att omfattas i Västmanland, eftersom även den så kallade överhoppningsbara tiden för att kvalificera sig för a-kassa sänks från sju till fem år. Om exempelvis en kvinna under en sexårsperiod både föder barn och studerar, löper hon stor risk att förlora rätten till ersättning med regeringens förslag.

Man måste förstå att det tar tid att gå från examen till att etablera sig på arbetsmarknaden. Av dem som examinerades under läsåret 2002/03 hade 74 procent etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden år 2004 enligt en färsk rapport från Högskoleverket.

För de flesta examensgrupper är andelen etablerade på arbetsmarknaden 1 till 1,5 år efter examen 70-90 procent. Det gäller exempelvis stora examensgrupper som lärare och civilingenjörer. Men de allra flesta får med tiden ett arbete i linje med sin utbildning. Enligt statistik från SCB hade cirka 95 procent av de arbetande hittat arbete där de hade nytta av sin utbildning inom tre år efter examen.

I sammanhanget är det viktigt att påpeka att de studenter som förra året uppbar a-kassa fick ersättning under i genomsnitt fyra månader.

Lägre a-kassa motiverar människor att jobba, enligt regeringens logik. I så fall tillhör studenterna redan den mest motiverade gruppen eftersom de går in på lägsta nivån i a-kassan. I realiteten innebär förslaget att nyutexaminerade studenter kan tvingas att ta ett annat jobb än det de utbildat sig för, eller fortsätta att studera mot sin vilja - vilket inte är ekonomiskt försvarbart vare sig för studenten eller samhället.

Studenter tillhör redan en ekonomiskt utsatt grupp. Med nuvarande karens - 90 dagar - är det svårt nog. Regeringen sparkar på dem som redan ligger när man istället borde förbättra a-kassan.

Elin Rosenberg

Sture Nordh

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons