Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Företag och välfärd har ett klart samband

Annons

Bland det svåraste som finns i samhällsdebatten är att få breda väljargrupper att inse att goda villkor för företagen gynnar alla människor och inte bara företagarna själva. Sambandet mellan vinstrika företag, tillväxt i ekonomin och socialt välstånd är för många svenskar långt ifrån självklart. De politiker som i stället för tillväxt lockar med att rättvist fördela en krympande kaka har ofta lättare att vinna väljarnas förtroende.

På sätt och vis kan man förstå det. Att dela kakan lika är ett rakt och enkelt budskap som var och en kan ta till sig. Ingen behöver bli överraskad av vad som händer om man gör så.

Att satsa på företag, som först ska hämta hem vinster till sitt eget bo och sedan skapa mervärden åt alla, det kan låta som en mycket osäkrare metod. Det fordrar att man tänker "runt hörnet" och försöker lista ut vad som händer i nästa steg, och nästnästa och så vidare.

Icke desto mindre visar det sig, vid snart sagt varje prövning, att det är en tillväxt via företag som måste komma först för att det ska kunna bli något att fördela.

Ovanligt enkelt och lättfattligt har Företagarna lyckats belysa detta i en rapport som presenterats på sensommaren. Med hjälp av statistik från SCB har företagarna jämfört hur lönerna utvecklats i privat sektor från 1997-2003.

För att göra det riktigt tydligt har man delat upp jämförelserna i två "halvlekar". Första halvleken gäller perioden 1997-2000, då det var högkonjunktur och tillväxten i Sverige låg på cirka 4 procent. Andra halvleken omfattar 2000-2003, då tillväxten låg och flämtade på betydligt lägre nivåer.

Statistiken visar att om svensk ekonomi hade fortsatt att växa under 2000-talet lika mycket som under slutet av 1990-talet, så hade lönerna i den privata sektorn varit drygt 80 miljarder högre i Sverige. Det skulle i sin tur ha tillfört kommuner och landsting cirka 25 miljarder kronor mer, i form av skatt, än vad de i själva verket fick.

Som om inte detta vore gott nog skulle en högre tillväxt också ha sänkt behovet av a-kasseersättningar och bidrag av olika slag. Välfärdssverige skulle ha vunnit på både intänkts- och kostnadssidan. Och flertalet invånare i detta land skulle ha mått bättre.

Allra tydligast blir faktiskt jämförelsen när man bryter ned statistiken på hushållsnivå, län för län. Då visar det sig att det sämre tillväxtklimatet för företagen under 2000-2003 kostat varje hushåll i Västmanland i genomsnitt 14 000 kronor i uteblivna löneintäkter.

Vilket hushåll i vårt län skulle inte velat ha de pengarna i sin hand?

OLLE WÄRMLÖF

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons