Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Företagsekonom: En märklig skattehöjning

Annons

Som bekant träder en höjning av motorfordonsförsäkringen med 32 procent på den obligatoriska trafikförsäkringen i kraft den

1 juli. Eftersom höjningen "bara" avser trafikförsäkringen och de flesta därutöver oftast har vagnskade- eller andra så kallade delkaskoförsäkringar, stannar höjningen för den totala premiesumman på ett lägre procenttal, kanske runt 20 procent på hela premiebeloppet.

Redan detta är illa nog. Eftersom de flesta försäkringar har den 1 juli som avstämningsdag, tvingas försäkringsbolagen att senare skicka ut en delfaktura på höjningsbeloppet.

Höjningen har ganska kraftigt ifrågasatts av flera remissinstanser, bland annat trafikförsäkringsbolagen och flera motorfordonsorganisationer, vilket inte alls är förvånande. Skatten är ju nämligen helt igenom feltänkt.

Eftersom den i första hand ska användas för att betala statens kostnader för vård och rehabilitering i samband med trafikskador, både de som redan inträffat och de som beräknas inträffa under de närmaste åren, får den karaktären av en kollektiv straffskatt. Den drabbar ju skoningslöst lika, både den försiktige föraren, som bakåt i tiden och sannolikt även framöver inte vållar så många skador. Samma som den vårdslöse, vilken är en större skaderisk.

Det är alltså inte alls tal om att premiera den som kör försiktigt, vilket man försäkringsmässigt annars alltid vill göra. Framför allt drabbas här nytillkomna bilägare och

-förare, som ju inte kan ha något vållande till olyckor bakom sig. Tyvärr är detta också fråga om en ren dubbelbeskattning eftersom alla skattebetalare i gången tid redan har

betalat och nu fortlöpande betalar dessa kostnader genom redan existerande skatter och avgifter. Statens skatteintäkter är ju till denna del långt ifrån öronmärkta.

Till detta kommer att tidpunkten för denna närmast ohederliga skattehöjning är synnerligen illa vald. Vi läser ju dagligen i tidningarna om hur bra staten har det ställt. Det formligen dråsar in pengar i finansministerns skattekista. Bara under innevarande år beräknar Riksgälden att statens överskott blir minst 138 miljarder kronor.

Därtill kommer likviden för de planerade och mycket omdiskuterade försäljningarna av flera statliga bolag. Mycket pengar, som man inte alls är helt klar på hur de som bäst ska användas, reinvesteras i någon form eller kanske till och med delas ut till medborgarna.

Motsatsvis aviserar regeringen redan under nästa år andra kommande skattesänkningar, som vi givetvis bör ha god råd med. Den svenska staten är lyckligtvis inte alls någon fattiglapp, som noga tvingas att vända på varenda slant. Allt detta rimmar synnerligen illa med det ovan relaterade skatteförslaget.

Den nyvalda alliansregeringen har förvisso genomfört många för landet välgörande förändringar. Inte minst har man genom en mera realistisk arbetsmarknadspolitik, visserligen i en tid av gynnsamma konjunkturer, och fått många flera av de arbetsföra medborgarna att bli nyttiga arbetstagare istället för mera liknöjda bidragstagare.

Med detta utspel kan nog regeringen riskera att det blir något av början till slutet. Regeringen borde väl ha någon närstående, nödtorftigt psykologiskt skolad person, som förstår att bilägare och bilförare är en stor och för dessa frågor känslig väljargrupp och att bilen är en nödvändighet i dagens

Sverige?

Dessutom är opinionsiffrorna numera inte alls till regeringspartiernas fördel. Fortsätter man "på detta viset" ökar risken för att det blir en ny hyresgäst i Sagerska huset efter nästa riksdagsval, 2010. Eller kanske till och med tidigare?

Lars-Isac Morell

Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons