Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

FP: Alla dörrar öppna i nya gymnasieskolan

Dagens gymnasiala yrkesprogram skapades av Socialdemokraterna. Nästan var fjärde yrkeselev misslyckas i dag med att slutföra sin gymnasieutbildning, många hoppar av utan att få slutbetyg.

Annons
En ljusnande framtid för fler. Målsättningen med den nya gymnasieskolan är att fler ska fullfölja sin utbildning och skaffa sig kunskaper av hög kvalitet, skriver Roger Haddad.

Ungdomar är förtvivlade över att de inte uppnår de höga teoretiska kraven, samtidigt som de inte får tillräckligt med tid för att bli duktiga i yrkesämnena.

Den 1 juli 2011 träder den nya gymnasieskolan i kraft. I det nya gymnasiet tvingas inte längre yrkeseleverna att läsa till högskolebehörighet. Det blir mer tid över för yrkesämnena. Genom att låta yrkesämnena ta mer plats stärker vi yrkesprogrammens identitet och status.

Programmen har också moderniserats för att bättre svara mot näringslivets och arbetsmarknadens behov. Med tanke på debatten om glappet mellan de arbetssökandes kompetens och det som faktiskt efterfrågas är det centralt med dessa förändringar.

Olika rykten om de nya yrkesprogrammen har cirkulerat, tyvärr både via vissa politiska företrädare men också via studie-och yrkesvägledare. Men yrkeselever som vill kan också läsa in en högskolebehörighet. Antingen under tiden de går i gymnasiet, direkt efteråt, eller senare inom vuxenutbildningen. Det är en rättighet för eleven att få läsa in en hög-skolebehörighet om man vill det. Skillnaden är att staten inte tvingar alla ungdomar att göra det som i det socialdemokratiska förslaget.

När det blir frivilligt att läsa till högskolebehörighet kommer de elever som gör det att vara bättre motiverade. Elever med en yrkesexamen har också grundläggande behörighet till Yrkeshögskolan. Vi är stolta över satsningen på Yrkeshögskolan och resultaten är slående – i princip alla som läser en sådan utbildning har ett arbete inom sex månader till ett år efter utbildinngen. Den nya gymnasieskolan ger en helt annan valfrihet och flexibilitet för eleverna.

Det finns preliminär statistik som visar att färre elever söker till yrkesprogrammen i höst. Denna minskning har vi kunnat se sedan 2008, när den finansiella krisen slog till. Vi har även vid tidigare kriser kunnat se att gymnasieprogram som ligger närmast arbetsmarknaden minskar. Om denna statistik skulle stämma så visar den också ett ökat intresse för teknikprogrammet. Det skulle i så fall vara mycket glädjande eftersom många aktörer under lång tid försökt öka intresset för naturvetenskap och teknik utan att lyckas.

Teknikprogrammet räknas som ett högskoleförberedande program, men den förbereder också för arbete inom industrin. I höst inleds dessutom en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år som leder till en gymnasie-ingenjörsexamen – en efterlängtad reform för industrin. Folkpartiet och Västeråsalliansen fattade tidigt beslut att ansöka hos Skolverket om att få bedriva detta program i Västerås.

Ungdomar är olika och har olika framtidsplaner. Målsättningen med den nya gymnasieskolan är att fler ska fullfölja sin utbildning och skaffa sig kunskaper av hög kvalitet. Genomströmningen i Västerås gymnasie-skolor är ett stort bekymmer och man måste också ställa frågan varför det är så.

Gymnasiesresultaten måste förbättras, men utbildningarna måste också anpassas så att fler elever får en chans att klara utbildningen och inte slås ut i arbetslöshet. Både de som vill ut i arbetslivet direkt och de som vill läsa vidare måste vara bättre förberedda än de är efter att ha genomgått dagens gymnasieskola om vi ska vara konkurrenskraftiga.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons