Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Franska väljare ger regeringen betyg

Annons

Den 21 och 28 mars är det åter dags för de franska väljarna att rösta. Denna gång gäller det att utse den politiska ledningen i var och en av de 22 regionerna för de kommande sex åren. De regionala församlingarnas främsta uppgift är att planera och genomföra en rad olika samverkansprojekt för en grupp departement. Det kan gälla underhåll och byggnad av vägar och järnvägar, sjukhus och gymnasieskolor. Väsentliga är även åtgärder för att stimulera näringslivet inom regionen.

Valsystemet är - liksom alltid i Frankrike - synnerligen komplicerat. I år är det dessutom mera svårbegripligt än någonsin till följd av delvis nya regler. Partierna konkurrerar med varandra på listor. Får ingen lista absolut majoritet - över 50 procent - i den första omgången, vilket är mycket ovanligt, äger en andra omgång rum en vecka senare. I denna får endast de listor, som i första omgången fått minst 10 procent av rösterna, deltaga. Det år inte ovanligt, att ett eller flera partier inför den andra omgången av taktiska skäl kommer överens om olika valallianser.

Även om regionvalen alltså i princip gäller lokala frågor, handlar valkampanjerna ändå i hög grad om de åsiktsskillnader, som föreligger mellan partierna på riksplanet. Detta förklarar varför en stor andel av landets mest kända rikspolitiker figurerar i spetsen för många listor. I årets val finns sålunda inte mindre än hälften av den nuvarande regeringens ministrar - 19 av 38 - med bland kandidaterna i olika regioner.

De har i all hemlighet en mycket angelägen uppgift: att försvara den politik, som förts av regeringen Raffarin under det gångna året, och som mötts av mycken kritik inte bara av vänsteroppositionen utan även av många av de väljare, som för ett år sedan röstade på den. Enligt opinionundersökningar skulle nära hälften av dessa numera svikit sitt tidigare stöd. Årets val är för övrigt det enda före år 2007.

Både på regeringssidan och inom oppositionen tycks man ha problem med sammanhållningen inom de egna leden. Det helt dominerande borgerliga partiet UMP, tillkommet under fjolåret för att stödja president Chirac, har endast i sex regioner kunnat enas om en gemensam lista med samarbetspartnern UDF, anförd av sin stridbare ledare Francois Bayrou. Inom vänstern är det inte bättre ställt med kompromissviljan. Där kandiderar socialister, kommunister och miljöpartister tillsammans endast i sju regioner.

Bägge sidorna har en farlig konkurrent i landets främsta missnöjeparti, den Nationella Fronten. Le Pen figurerade tidigare som första namn på sitt partis lista för regionen PACA (Provence-Alpes-Côte d'Azur). Hans förhoppning var förstås att bli regionens president. Det var därför en mycket svår motgång för honom att en domstol nyligen - efter en tvist om hans hemortsadress - överraskande förklarade honom för "icke valbar"! PACA är den region, där NF har sitt starkaste fäste: i det förra valet (år l998) erhöll partiet 26,5 procent av rösterna.

Andra regioner med många NF-sympatisörer är Rhone-Alpes, Alsace och Picardie (runt 20 procent av rösterna) Liksom i tidigare val hoppas NF på några ställen kunna ingå oheliga allianser med något av de andra partierna, även om ledande företrädare för dessa - i likhet med president Chirac - kraftigt varnat för dylika äventyrligheter. Bland många av de vanliga väljarna tycks tveksamheten dock vara betydligt mindre: i en opinionsundersökning, publicerad av "Le Monde", uppger var fjärde fransman sig sympatisera med NF på viktiga punkter, gällande till exempel "de nationella värdena", kampen mot kriminaliteten och invandringspolitiken.

HANS YTTERBERG

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons