Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fri dragningsrätt av skattemedel

Annons

I VLT måndagen den 18 juni framför ett antal företagare att Företagen är viktiga för att utveckla framtidens välfärd. Samtidigt uttalar man en tillfredsställelse över riksdagens beslut den 7 juni 2018 att avslå regeringens förslag om begränsning av vinstuttagen i välfärden.

Man vill vara med och utveckla världens bästa välfärd. Det är alldeles utmärkt och det finns betydande fördelar med att ha såväl privata som offentliga utförare i välfärden. Dock är det inte det som har varit huvudfrågan. Nuvarande system med i princip fri dragningsrätt av offentliga medel är inte långsiktigt hållbar. Välfärden i form av exempelvis skola, vård och omsorg är offentligt finansierad med skatter. Vilket utrymme som finns för dessa gemensamma insatser är beroende av den ekonomiska utvecklingen och vad som kan anses vara rimligt att ta ut i skatt. Dessvärre är ofta förväntningarna och önskemålen väsentligt större än det ekonomiska utrymmet.

En viktig och tidvis otacksam uppgift för vårt demokratiska system är därvid att göra kloka avvägningar mellan olika områden. Då kan man inte ha delar som i princip har fri dragningsrätt. Det offentliga har ansvaret för att skolor, vård och välfärd fungerar och måste därför ha möjlighet att kunna styra insatsernas omfattning, inriktning och kvalitet och ha en samlad kostnadskontroll. Inom ramen för det är det alldeles utmärkt att det finns en konkurrens och utveckling med privata utförare.

När riskkapitalbolag går in och är beredda att betala åtskilliga hundra miljoner för exempelvis en privat skolkoncern kan man fundera på hur den ekonomiska kalkylen ser ut.

Naturligtvis ska privata utförare ha ekonomiska incitament som är rimliga och som kan bidra till en utveckling. Nuvarande system har dock visat på ett antal brister. När riskkapitalbolag går in och är beredda att betala åtskilliga hundra miljoner för exempelvis en privat skolkoncern kan man fundera på hur den ekonomiska kalkylen ser ut. Naturligtvis räknar man med att få in pengarna och det är i slutändan skattepengar som våra medborgare har betalat in med förväntningar om att det ska gå till välfärden. Vi har även det motsatta med underfinansiering, vilket har lett till att några skolkoncerner har gått i konkurs med åtföljande problem för eleverna och krav på samhället att ordna upp det hela.

Allt detta underminerar förtroendet för dagens system. Ansvaret för skola, vård och omsorg ligger på det offentliga och är finansierat med skattemedel. Det är därför rimligt att vårt demokratiska system även fungerar inom detta område, det vill säga det är en politisk uppgift att lägga fast ramar och inriktning för verksamheten. För utförande kan med fördel privata företag anlitas men det är det offentliga som har det samlade ansvaret och måste kunna genomföra de avvägningar som våra medborgare förväntar sig.

Birger Höök

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons