Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Genuspedagog: När får vi en jämställd skola?

Hur kan det komma sig att pojkar har sämre betyg än flickor i dagens skola? Eller att det fortfarande finns så få flickor som väljer teknisk utbildning?

Annons

Ett svar på det är att skolan fortfarande är ojämställd. I förskolans och skolans läroplaner - de dokument som ska styra verksamheten - kan man läsa: "Skolan skall motverka traditionella könsmönster".

Uppdraget är tydligt och uppfodrande. Flickor och pojkar ska inte fostras in i begränsande könsroller, utan få möjlighet att utveckla sina förmågor utifrån eget intresse, inte utifrån sitt kön.

Men samtidigt vet vi från både forskning och erfarenhet, att förskolan och skolan tillhör de mest könsbevarande strukturerna i vårt samhälle. Varför är det så? Ja, skolans personal är precis som vi alla i vårt samhälle fostrade in i gällande uppfattningar om hur flickor och pojkar är och ska vara.

Många pedagoger anser till exempel att det är "naturligt" att pojkar har svårt att sitta still och att flickor är duktigare i språk. Dessa förväntningar återspeglar sig i de krav och förväntningar personalen har på barnen och hur de bemöter dem. På så sätt förstärks traditionella mönster, snarare än motverkas.

Hur kan förskola och skola bli jämställda? Svaret är: tålmodigt, medvetet och genom långsiktigt arbete. Det räcker inte att bara lyssna på en föreläsare eller att läsa en bok. Pedagogerna måste få stöd i att koppla den kunskapen till den egna verksamheten och synliggöra det man normalt inte ser, samt bli medvetna om sina egna värderingar. Det kräver framförallt tid - tid för att kartlägga den egna verksamheten, tid för reflektion och samtal. Det finns inga genvägar.

Fagersta är en kommun som har arbetat efter en sådan modell. Där har personal från förskolan upp till och med högstadiets årskurs nio, i ett tvåårigt projekt fått avsätta tid för att med stöd av tre utbildade genuspedagoger arbeta med jämställdhet. Personalen har under den tiden med hjälp av konkreta metoder tillägnat sig vad vi kallar för ett genusperspektiv i sitt arbete och fått en ökad medvetenhet.

De har förändrat sina arbetsformer, synsätt och innehåll i arbetet.

Det har skett en kunskapsutveckling som flera av dem beskriver som en personlig utveckling.

De har fått en större säkerhet som pedagoger.

I Fagerstas förskolor och skolor finns idag en bred plattform för ett långsiktigt jämställdhets- och mångfaldsarbete.

I länets övriga nio kommuner finns idag ett tiotal genuspedagoger. Alla dessa arbetar inte med det utvecklingsarbete de är utbildade för.

Alla kommuner har heller inte genuspedagoger. Genuspedagoger kan vara motorn i ett långsiktigt jämställdhetsarbete, det är arbetet i Fagersta ett bra exempel på. När får vi efterfrågade genuspedagoger i varje kommun i länet? När får vi en jämställd skola i Västmanland?

Eva-Karin Wedin

Genuspedagog och projektledare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons