Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Genuspedagog: Uthålligt arbete krävs för jämställd skola 2026

För några veckor sedan damp det ned en Framtidskalender i min och andra västeråsares brevlådor.

Annons

Den talade om att Västerås stad nu ska skapa en färdriktning, en målbild, för Västerås 2026. Alla västeråsare inbjuds att delta i arbetet och bidra med idéer och tankar. Kalendern förklaras vara en inspiration våra funderingar.

Vad spännande, tänkte jag och öppnade kalendern. På varje datum i kalendern finns det historiska händelser angivna. Det är datumet när Gustav Vasa kröntes till kung och datumet Putin valdes till Rysslands president och många andra datum med män som har gjort något. Närmare bestämt 108 stycken. Antalet kvinnor som uppmärksammas i kalendern är 18 stycken.

Det gör mig först fundersam. Menar de att en ojämställd kalender ska inspirera oss? Är det så vi ska tänka om Västerås 2026? Men vänta nu, de menar förstås att kalendern beskriver en historia som inte ska upprepas!

Ja, så måste det vara, de vill att vi ska tänka nytt och djärvt. Västerås 2026, är självklart det jämställda Västerås!

Genast dyker det upp bilder i mitt huvud av hur det ser ut i förskolan och skolan 2026.

2026 är Västerås förskolor och skolor jämställdhetscertifierade. Det innebär att all personal och ledning är väl utbildad och medvetna hur de ska jobba för att göra sin verksamhet jämställd. Varje förskola och skola jobbar med att uppfylla certifieringens kriterier. De sätter egna mål, som följs upp och utvärderas, samt redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen. Särskilt föräldrar är intresserade av att läsa den, när de väljer förskola och skola till sina barn.

Hur kan det då se ut i en jämställdhetscertifierad förskola 2026? Ja, där kan man se flickor och pojkar leka tillsammans i små eller större grupper. De är mer sällan uppdelade könsvis i sina lekar, vilket är vanligt idag. Barnen är frimodiga och väljer efter intresse bland allt material som finns på förskolan. Inga leksaker har längre någon "könsstämpel" och det finns inga bilhörnor eller dockvrår. Personalen är noga med att inte uppmärksamma flickor för att de är söta och fina och killar för att de är tuffa och coola. Varje barn stärks istället i att de duger som de är och att de inte behöver leva upp till trånga könsroller för att duga.

I skolan 2026 är det inte längre omanligt att läsa läxor, plugga och sträva efter bra betyg. Flickorna har därför inte som idag, bättre betyg än pojkarna i alla ämnen. Den idag sämre läsförmågan hos pojkarna har helt försvunnit, tack vare ett ihärdigt och mångårigt samarbete mellan skola och bibliotek. Det varierar det varje år om det är gruppen flickor eller gruppen pojkar som har de bästa betygen. Det beror på de individer som finns i respektive årskull, inte på vilket kön de tillhör.

Dagens könsuppdelningen i gymnasieskolan med dominans av pojkar på bygg-, el-, industri- och teknikprogrammen och av flickor på omvårdnads- och samhällsprogrammen, finns inte kvar 2026.

Framförallt har andelen flickor på de teknikinriktade programmen mångfaldigats. Det har i teknikstaden Västerås skett genom ett mångårigt och framgångsrikt samarbete mellan förskola, skola, högskola och näringsliv.

I skolan granskas 2026 fortlöpande alla läromedel ur jämställdhets- och diskrimineringsperspektiv. På högstadiet och i gymnasiet utbildas och deltar eleverna i den granskningen. I klassrummen är samtalet om könsroller och attityder ständigt närvarande och livliga. Toleransen är stor för klassens individer att klä sig och vara hur de vill vara. De behöver inte leva upp till trånga könsroller för att bli accepterade.

Ja, så är min bild av förskolan och skolan i Västerås 2026. De är självklart jämställda. För att den bilden ska bli verklighet behövs en uthålligt arbete. Jag är övertygad om att det är fullt möjligt, men det förutsätter att vi börjar nu! Det är faktiskt bara 18 år till 2026.

Eva-Karin Wedin

genuspedagog, Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons