Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Glöm inte Hiroshimadagen!

Annons

Den 6 augusti klockan 8.15 för 59 år sedan fälldes den första atombomben över Hiroshima. Förödelsen i antal döda, invalidiserade, som kallas Hibakusha, och materiell förstörelse var oerhörd. En man som i morgonstunden satt på en trappa i centrum smälte fullständigt och brändes in som en fluga i trappstenen.

Endast skuggbilden i stenen som förvaras på stadens fredsmuseum påminner om att det en gång varit en människa. Olof Palme brukade berätta om detta livsöde efter ett besök i Hiroshima som ordförande för den oberoende internationella kommissionen om gemensam säkerhet. Strålningsskador har skördat åtskilliga dödsoffer, även på foster som ännu inte alstrats vid tiden för bombnedslaget.

Hur lever vi upp till parollen Aldrig mer Hiroshima? Det är främst Svenska Freds- och skiljedomsföreningen och andra fredsrörelser som manifesterar dagen i syfte att den inte ska falla i glömska.

Efter Olof Palme och Alva Myrdal har politikernas uppmärksamhet av årsdagen avklingat. Alva Myrdals sista aktiva insats i livet var att som ordförande i Arbetarrörelsens Fredsforum initiera ett uttalande mot kärnvapenupprustningen inför Hiroshimadagen 1984.

Den polskfödde fysikern, professor Joseph Rotblat, nu 95 år gammal och boende i England, var med om att utveckla den första atombomben. Efter bomberna i Hiroshima och Nagasaki bytte han sida och blev kärnvapenmotståndare. Som ordförande för internationella Pugwash, som samlar vetenskapsmän, mottog Joseph Rotblat Nobels fredspris 1995 för rörelsens tålmodiga arbete för kärnvapennedrustning.

Under Einsteinåret 2005 kräver Joseph Rotblat och 80 andra kända vetenskapsmän att alla massförstörelsevapen avlägsnas. Varför? I en intervju nyligen för tyska veckotidningen Stern svarar Rotblat: "Under kalla kriget var kärnvapenhotet stort. Därefter minskade hotet. Med George W Bush som president i USA har faran åter ökat. Genom sin oansvariga förstaslagsdoktrin och utveckling av nya kärnvapen hotar oss åter en nukleär kapprustning.".

Hur har 11 september och Irakkriget förändrat säkerhetsläget? 11 september visar att al-Qaida förfogar över mycket pengar och en betydande organisation. Så länge det finns en stor arsenal av kärnvapen, är det bara en fråga om tid innan sådana terrorgrupper kommer i besittning av vapendugligt kärnmaterial. De kommer inte att tveka att sätta in dessa vapen, även om det skulle kosta miljoner människors liv, svarade Joseph Rotblat.

Årets Hiroshimadag borde bli avstampet för en ny opinionskampanj mot massförstörelsevapen. En huvudadress för kampanjen bör vara de båda amerikanska presidentkandidaterna i höstens val, en annan Förenta nationerna och dess översynskonferens om ickespridningsfördraget, NPT, som börjar i april 2005.

Sverige har varit pådrivande i den internationella opinionsbildningen mot kärnvapen. Det är nu hög tid att återknyta till detta viktiga politiska arv.

1998 tog utrikesminister Lena Hjelm-Wallén initiativ till ett nedrustningsförslag, "Koalition för en ny agenda". Förslaget betecknades som det viktigaste som kom fram i samband med FN:s NPT-konferens år 2000. 2002 presenterade Anna Lindh och hennes kollega Georgios Papandreou ett liknande förslag som de sökte få EU att backa upp. Dessutom tog Anna Lindh initiativet att tillsätta en internationell kommission mot massförstörelsevapen under ledning av Hans Blix.

Det yttersta målet måste vara en fullständig avrustning av massförstörelsevapen och förbud mot innehav av sådana vapen, garanterade genom internationella avtal och internationell kontroll av efterlevnaden under Förenta nationernas ledning.

Inför FN:s översynskonferens om ickespridningsfördraget måste följande krav ställas:

l NPT-fördragets artikel VI ska innebära att även de fem ursprungliga kärnvapenländerna förpliktigar sig till långtgående nedrustning.

l Tolkningen av NPT-fördragets artikel IV måste skärpas för att hindra att kärnvapen utvecklas under täckmantel av civila kärnenergiprogram, fallen Iran och Nordkorea fokuseras särskilt.

l Israel, Indien och Pakistan måste krävas underteckna NPT-fördraget.

l Kontrollen mot spridning av vapenuran och ryska kärnvapen, material och teknik att framställa sådana vapen måste skärpas.

l USA måste uppmanas att återansluta sig till provstoppsavtalet och upphöra att utveckla nya kärnvapen; detta skulle verksamt kunna bidra till att andra länder med ambitioner att kunna tillverka och inneha massförstörelsevapen ger upp sådana planer och öppnar för internationell inspektion, vilket Libyen gjorde under fjolåret.

l Stockholms Internationella Fredsforskningsinstituts, Sipris, årsbok 2004 är en larmrapport som visar att de globala rustningskostnaderna ökat med 18 procent under de två senaste åren, 11 procent enbart under sista året. USA står själv för nästa hela ökningen till följd av krigen i Irak och Afghanistan, och svarar ensamt för 47 procent av världens militärkostnader.

Rustningsspiralen stegras på nytt, och riskerna för användning av massförstörelsevapen ökar. Ett nytt internationellt handlingsprogram utifrån Olof Palmes vision om gemensam säkerhet - i en ny tid - behöver utvecklas i samarbete mellan många goda krafter.

GUNNAR LASSINANTTI

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons