Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Göran Nilsson (FP): Vi är inte längre svarslösa på frågan om varför Jeppe super

Annons

Av 16-åringarna i en genomsnittlig svensk klass årskurs 9 uppger nästan en fjärdedel att de minst en gång i månaden vid minst ett tillfälle dricker minst en flaska vin (75 centiliter) eller motsvarande mängd alkohol som öl eller sprit. Andelen är ungefär lika för pojkar och flickor. En tredjedel uppger att de aldrig dricker alkohol. Två av eleverna i klassen har missbrukande föräldrar.

Berusningsdrickande sätter sina spår. Vanligt folk märker det i form av nedskräpade gräsmattor i Vasaparken eller på Djäkneberget efter helgdagskvällarna, på fylle-skrålen från balkonger och gator under vackra sommarkvällar, på tidningsrubriker om misshandel och våld.

Man kan i medierna följa stora personliga katastrofer. Hur annorlunda hade inte den unge skötsamme fänriken Mattias Flinks liv blivit om han inte berusat sig den där ödesdigra kvällen 1994 och under rusets inverkan skjutit sju personer till döds!

Europeiska unionen har högst alkoholförtäring i världen. Bland ungdomar ligger Sverige dock hyfsat till med en relativt låg total alkoholkonsumtion.

Det som sticker ut i en europeisk jämförelse är att intensivdrickande, ”binge drinking”, är relativt vanligt hos oss och att jämlikheten mellan flickor och pojkar efter europeiska mått är stor.

Det har utretts och forskats mycket om riskfyllda alkoholvanor och vi är numera inte helt svarslösa på den klassiska frågan om varför Jeppe super.

Det är säkerställt att om priset är högt och det är svårt att få tag på alkohol blir det färre alkoholskador. Kampanjer för att få folk att dricka mindre alkohol är sällan framgångsrika. Lagstiftning om till exempel alkohol och bilkörning motverkar riskfyllda alkoholvanor. Screening för riskfyllt alkoholbruk via sjukvården, särskilt primärvården, har visat goda effekter. Läkare och sjuksköterskor har stort gehör hos allmänheten och korta rådgivande samtal med en läkare eller sjuksköterska är mycket effektiva. Inom landstinget Västmanland görs stora ansträngningar för att stärka det förebyggande arbetet inom primärvården.

Vissa ungdomar är speciellt känsliga för alkohol. Dit hör ungdomar från missbruksmiljöer, ungdomar med skolmisslyckanden och ungdomar med så kallade neuropsykiatriska störningar.

Det finns ett samband mellan berusningsdrickande och personlighetsdrag som impulsivitet, sensationssökande och aggressivitet. Landstinget Västmanland stöder genom Centrum för klinisk forskning internationellt uppmärksammad forskning på detta område.

Denna forskning visar att benägenheten att dricka sig berusad, liksom ovan nämnda personlighetsdrag, i kombination med besvärlig uppväxtmiljö, är kopplad till genetisk styrning av signalsubstanser i hjärnan.

Att dricka sig berusad är givetvis ytterst ett personligt val också för 16-åringar. Men dessa personliga val sker i ett samspel med värderingar i omgivningen. Det är viktigt vilka signaler som kommer från föräldrar, lärare och andra som har med barn och ungdomar att göra.

I början av 2000-talet hade till exempel Öckerö kommun (cirka 12 000 invånare) högst alkoholkonsumtion bland ungdomar i hela Västra Götalands-regionen. Sex år senare var förhållandet det rakt omvända. En kampanj med ledorden Alla överens hade då genomförts. Målet var att alla vuxna i kommunen skulle bli överens om att ungdomar under 18 år inte skall dricka alkohol.

Särskilt betydelsefullt var ett elektroniskt nyhetsbrev som 700 föräldrar prenumererade på. Nyhetsbrevet innehöll forsknings-resultat om droger, tips på föreläsningar och information om lokala ungdomsfester.

Mycket viktigt var täta mätningar av drogvanor bland ungdomarna och framför allt spridning av mätresultaten i massmedier och till föräldrar. Att följa resultaten skapade en sund tävlingsinstinkt och det gick prestige i att man skulle nå goda resultat vid jäm-förelser med andra kommuner.

Öckerö kommun är att gratulera. Exemplet kan vara en god inspiration också för västmanländska kommuner.

Göran Nilsson

ordförande för folkhälsoutskottet

i landstinget Västmanland

läkare,

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons