Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gymnasievalet ett av de största besluten i livet

Efter grundskolan väljer nästan alla elever att läsa vidare på gymnasiet. Valet av gymnasieprogram är ett viktigt beslut och ett steg in i vuxenvärlden.

Annons
Och sedan då? Hur ska man kunna veta vad man ska välja i gymnasiet om man inte tänker på hur det ska bli när man tagit studenten? undrar debattörerna.foto: scanpix

Den egna utbildningen är en viktig framtidsinvestering och gymnasievalet är därför ett av de största besluten som eleverna tar redan i unga år.

Hur bör man då välja? Utifrån eget intresse, vad kompisarna väljer eller genom att tänka på en framtida karriär? Alla dessa delar är självklart relevanta. Men att göra ett genomtänkt gymnasieval borde också innebära att man undersöker skillnaden i kvalitet på olika utbildningar. En del ger bättre grund för framtiden och yrkeslivet, andra ger sämre förutsättningar. Om man tycker att skolans och programmens kvalitet och resultat är viktiga, då gäller det också att ta reda på hur den utbildning man vill gå står sig i en jämförelse.

Svenskt Näringslivs analys, baserad på information från Statistiska centralbyrån (SCB), visar på stora skillnader mellan olika gymnasieprogram, och även mellan resultaten på samma gymnasieprogram på olika skolor. Inte mindre än var femte av regionens program har resulterat i att mer än 25 procent av eleverna har varit arbetslösa. Samtidigt är 15 procent av alla yrkesprogram i regionen lyckade utbildningar, där minst 90 procent av eleverna fått jobb efter examen, enligt SCB:s data. Analysen gäller elever som fick slutbetyg 2004.

Trots att ungdomsarbetslösheten är hög i Västmanland har många av våra företag svårt att rekrytera. För arbetsgivare är det såklart viktigt att hitta personer som har fått en bra utbildning och rätt erfarenheter. Vilka jobb som behövs i framtiden är svårt att veta något om nu, men statistiken ger ändå en viss vägledning om vilka skolor och program som historiskt har varit bäst investering i framtiden för eleverna.

Att se gymnasieutbildningen enbart som ett sätt att ordna kompetensförsörjningen för olika företag är dock att ha ett för snävt perspektiv. Men hur ska man kunna veta vad man ska välja i gymnasiet om man inte tänker på hur det ska bli när man tagit studenten?

Elever med föräldrar som en gång i tiden gjorde ett gymnasieval, och som är engagerade, kan utgöra en värdefull hjälp. Men engagemanget kan övergå i pressande krav och förutsättningarna 2012 skiljer sig från hur det var 1982. Omvänt gäller att elever som har svårt att veta vad de helst vill i livet, och inte kan fråga föräldrar till råds, kan känna sig vilsna.

Skolornas studie- och yrkesvägledare har en viktig uppgift i att informera och inspirera. Grundskolans uppgift ska inte bara vara att lämna över elever till gymnasiet, utan att förbereda och motivera dem. Ett led i detta är att diskutera gymnasievalet utifrån de faktorer som finns redovisade på Gymnasiekvalitet.se.

Den som vill läsa ett studieförberedande program kan ha nytta av att se hur stor andel av tidigare elever som nu läser vidare vid högskola eller universitet. Även här kan det skilja kraftigt mellan olika gymnasieprogram och skolor.

Vid en jämförelse av de elever som utexaminerades 2007 i Västmanlands län så finns det ett samhällsprogram där endast 22 procent av eleverna läst vidare på högskola eller universitet inom tre år. Detta kan jämföras med eleverna från naturvetenskaps-programmet vid Kantzowska gymnasiet där 95 procent påbörjat högskolestudier under samma period.

Visst är kompisar och trivsel viktigt, och om allt faller på plats så är gymnasiet tre år av lärande, mognad och framtida vänskap. Att välja till gymnasiet kan verka oöverskådligt och svårt. Men den som gör ett genomtänkt val och tar reda på fakta har bättre förutsättningar att också bli nöjd.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons