Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Halvärlige tjuven Lassemaja

Annons

I mitten av förra seklet nådde Frans G Bengtssons essaysamling Silversköldarna stor popularitet. Den gällde framför allt sannsagan om Lars Molin, gemenligen kallad Lassemaja. Han var en överintelligent stortjuv som dock hade fasta principer, bland annat att aldrig stjäla från fattiga personer eller mindre firmor utan endast från rikt folk eller statliga företag.

Han föddes 1785 och dog 1845. Han blev på 1830-talet benådad av kungen och utsläppt från Karlstens fästningsfängelse, där han suttit inspärrad i flera år.

Där hade han ivrigt och litterärt skickligt skrivit om sitt liv, framför allt om sina tjuvbragder. Det blev en bok som gick i massupplagor. Man kanske kan säga att många svenskar förlät honom hans tjuvbragder och betraktade honom som en hjälte.

Hans brottsliga bana började redan i tonåren, då han blev utsparkad från sitt hem sedan han stulit från sin styvfar. Till hans underligheter hörde att han hade en stark drift att klä ut sig till kvinna. Han studerade grundligt kvinnokläder och kvinnors sätt att uppföra sig. Det underlättade hans tjuvnad. Kvinnor blir sällan misstänkta för grova brott.

Han fick ofta anställning i rent kvinnliga yrken. En tid var han "kvinnlig chef" för den kvinnliga delen av tjänstefolket vid kungliga hovet. Bröst var hans värsta klädproblem. Ett kvinnligt lösbröst kan ju hasa ner en bit och väcka misstankar.

Lassemajas underliga princip om rätten att stjäla från vissa människor kom under den tid han delade fängelsecell med en medelålders tjuv som på något sätt blivit principryttare. Han kunde råka i raseri om han fick höra att någon samvetslös tjuv stulit från en fattig änka eller annan prövad person. Denne medfånges ord fick ökad tyngd genom att han ansågs hjälpsam och var pedantiskt noga med sanningen. En bra karl helt enkelt.

Men han hade sin egen filosofi med klart kommunistisk tendens: Man har rätt att ta pengar från folk som uppenbarligen har för mycket pengar och ägodelar. Där fanns hos denne medfånge ett drag av hederlighet och principfasthet.

Lassemaja tog till sig dessa principer till fullo. Det var svårt att bli riktigt arg på honom. Han blev populär bland vanligt folk, även bland domare och fångvaktare. De vågade väl inte gå för hårt fram mot den allmänt omtyckte Lassemaja. Det var många som sade : Lassemaja har mera rätt än riksdagen.

Lassemaja använde aldrig våld. Han gjorde heller aldrig motstånd när han blev arresterad. Hans sak var egentligen värd öppna debatter och demonstrationer. Men hans bedrifter gjordes mest under artonhundratalets första årtionden, och då drogs uppmärksamheten till Napoleon och hans många krig. Senare också till Wienkongressen. Man hade för mycket annat att tänka på.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons