Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hans Liliegren: Integration är den stora utmaningen

Stor skillnad i värdegrund mellan Sverige och stora invandrarländer

Annons

Hur få värdegrundsgemenskap med nya invandrare/flyktingar?

Jag är djupt oroad över att alltför många utlandsfödda inte lyckas etablera sig i Sverige inom rimlig tid och därmed inte heller bli en del av det svenska samhället och förverkliga sin dröm om ett bättre liv. Trots stora ansträngningar från myndigheternas sida går integrationen av stora grupper väldigt trögt.

Vad beror detta på? I debatten hävdas ofta att jobb, jobb, jobb är nyckeln till en lyckad integration. Jobb är naturligtvis mycket viktigt, men det finns också andra saker som är viktiga.

I en debattartikel i DN den 11 april skriver Eli Göndör, som leder Timbros integrationsprogram och som forskar om religion och integration vid Göteborgs universitet, att Livet i väst skiljer sig på i princip varje möjlig punkt från vad många är vana vid från sina hemländer. Om Göndör har rätt inser man lätt att en lyckad integration innebär mycket mer än att ha ett jobb.

Kan detta påstående beläggas på något sätt? Svaret är JA! Det finns ett globalt forskarnätverk som heter World Values Survey (WVS), som bedriver ett samhällsvetenskapligt forskningsprojekt med syftet att utforska sociokulturella, moraliska, religiösa och politiska värderingar inom olika länder och kulturer värden över. Baserat på en enkät omfattande ca 250 frågor inom ovan nämnda områden skapar man en Kulturkarta.

På denna karta placeras varje land ut efter sina värden längs två axlar. Den horisontella axeln, x-axeln, mäter synen på livet i en rangordning från ren överlevnad till livskvalitet, tillit och självförverkligande. Ju längre högerut ett land placerar sig, desto viktigare är individens frihet. Den vertikala axeln, y-axeln, mäter traditionella värderingar där religiösa föreställningar och respekt för auktoriteter hamnar långt ned och sekulära, rationella, hamnar högre upp på skalan.

Den senaste kartan publicerades 2015. 61 länder deltog i mätningen där 1200–1500 personer i varje land svarade på frågor om hur man ser på sådant som familj, arbete, religion, politik, samhälle, vetenskap, trygghet, säkerhet, våld och framtiden.

När man studerar kartan ser man att Sverige sticker ut genom att placera sig högst upp i högra hörnet medan våra stora invandrarländer (African-Islamic i Kulturkartan) ligger i motsatt hörn (det nedre vänstra) på Kulturkartan. Värderingsgapet är alltså maximalt mellan oss och våra huvudsakliga invandrarländer.

Detta ser jag som en stor del av förklaringen till varför integrationsprocessen är så svår och varför vi inte kan jämföra med tidigare flyktingvågor från exempelvis. forna Jugoslavien, Vietnam eller Chile där värdegrundgemenskapen var betydligt större. Det är också ett faktum som länge underskattats av politiker och beslutsfattare och som först på senare tid tydliggjorts genom en mängd kulturkrockar och värderingskonflikter. Något som idag i hög grad påverkar hela vårt samhälle, såväl den offentliga delen som civilsamhället.

För en framgångsrik integrationsprocess räcker det inte med jobb - en rimlig värdegrundgemenskap är också nödvändig! Att uppnå detta är den stora utmaningen för Sverige idag och i framtiden.

Läs också: Ett villakvarter måste tåla mycket integration

Praktik är en nyckel till lyckad integration

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons