Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hans Stackegård: Vindkraften ska varken subventioneras eller kvoteras

Annons

Varje gång vindkraft sammanblandas med vintrarnas kritiska kraftförsörjning – senast av Centerledaren Maud Olofsson – måste man ställa fakta tillrätta. Eftersom vindkraften kommer och går och är borta 80 procent av tiden bidrar den inte alls till effektberedskapen vid lasttoppen kalla vinterdagar. Det är därför jag anser, att vindkraften inte skall subventioneras eller kvoteras. Den skall saluföras på sina meriter och användningsområden.

I den här artikeln vill jag utveckla de krav och kostnader som vindkraftens låga tillgänglighet (20-23 procent) orsakar på kraftnätet. Jag gör det för att lönsamhetskalkylerna skall vara heltäckande och rättvisa.

När vindkraftförespråkarna talar om att 30 terwattimmar av totala årsbehovet av elenergi i Sverige (säg 140 terawattimmar) skall täckas av vindkraft kan man inte längre blunda för merkostnader i nätet. Tidigare har man hävdat att minskade nätkostnader skulle vara ett argument för vindkraft eftersom man skulle lägga aggregaten nära kraftbelastningarna, men vartefter det visar sig att det är få platser som uppfyller kravet av långa tider med kulingstyrka förläggs parkerna efter vindförhållanden, inte belastningscenter.

Det är ju uppenbart att kraftpriset från en havsbaserad park inte konkurrerar till havs utan efter att kraftkabeln fört iland elen. Kabelkostnaden måste inräknas.

Lika uppenbart är det, att om man vill bygga ut vindkraft på Gotland utöver vad befintlig sjökabel kan föra in till Västervik måste ytterligare vindkraft – förutom övertygandet av grannar – också stå för kostnaden av en ytterligare sjökabel, vilket gör konceptet helt orimligt.

Ett annat bra exempel är vindkraftparker i Norrlands fjällvärd och kustband. Matarlinjen fram till stamnätets 400 kilovolt kräver 4–5 gånger så hög kapacitet som exempelvis en biobränslepanna eftersom effekten måste vara 4–5 gånger så hög för samma producerad energi (kilowatt-timmar).

Om elen sedan används för att fylla kraftverksdammarna behövs ingen extra nätkapacitet, men om man talar om att vindkraft skall ge ett tredje ben i landets kraftförsörjning måste överföring ske till Sydsverige och då måste stamnätet uppgraderas för en ny kraftkälla, som bara ger energi 20 procent av tiden. Det kräver åter igen 4–5 gånger så starkt nät som om källan hade kärnkraftens eller biobränslets tillgänglighet.

Kostnadsjämförelser av klimatneutrala konkurrerande kraftkällor skall vara neutrala.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons