Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hans Thorgren: Inspirerande och kunniga lärare viktigast för skolan

Som gammal skolmänniska, för gammal kommer en del att säga, kan man inte låta bli att fundera över vad som händer i gymnasieskolan.

Annons

Först detta med datorns roll som är aktuell i Västerås. När jag i denna tidning 1975 blev intervjuad om vad de nya räknedosorna skulle innebära kläckte jag ur mig det ointelligenta men korrekta svaret: De har kommit för att stanna. Jag tillade också helt korrekt att räknestickan var ute.

Vi skall komma ihåg att de första räkne-dosorna klarade de vanliga räknesätten samt procenttal men kostade i omräknad valuta lika mycket som en dator i dag. Räknedosan blev ett bättre hjälpmedel än räknestickan men den förändrade inte pedagogiken nämnvärt. Gamla ingenjörer var dock fantastiskt skickliga på att hantera sina stickor.

En dator i dag är naturligtvis också ett hjälpmedel, låt vara ett mycket sofistikerat sådant. Men datorn är inte en artificiell lärare. En del visionärer verkar tro det. Vad en lärare med anlag för yrket och genom lång utbildning erhållen ämnesskicklighet kan erbjuda en elev är mångfaldigt värdefullare än vad en superdator kan ge.

Anlagen för yrket ger automatiskt eleven inspiration och uppmuntran. Djupa ämneskunskaper är en förutsättning för att läraren skall kunna förklara hur saker och ting hänger ihop i större perspektiv vilket annars inte är möjligt.

En lärare med rätta anlag får elever att lyssna. Inga jämförelser i övrigt men studenter från hela USA åkte till Kalifornien för att lyssna till föreläsningar av Richard Feynman, Nobelpristagare i fysik. Han ägde en förmåga att förklara det allra svåraste med en svart tavla som hjälp. Datorerna skall naturligtvis användas för att söka information. Men vem kollar att informationen man hittar är sann?

Förr sade man att det som är tryckt är sant, det var svart på vitt. Tror man att det är sant för att det står på skärmen? Eftersom jag håller på lite med astronomi och fysik kan jag berätta att det dräller av falska teorier och faktauppgifter på nätet. De är så skickligt formulerade och på så vackra hemsidor att man måste vara mycket erfaren för att inte gå på det. Det finns många som tror sig veta allt och ha löst alla gåtor. De som egentligen kan något vet hur lite de vet!

Sedan är det naturligtvis så att de svagaste eleverna kommer i kläm om datorerna får ta över för mycket. Det blir lek ibland. Detta säger jag inte för att tror det utan för att jag vet. Det största felet med gymnasieskolan de senaste decennierna har varit den lösa strukturen med alla valmöjligheter hit och dit. Många elever har blivit fullständigt vilsna i denna snårskog och naturligtvis mest de svagpresterande.

Det må vara hur kul som helst med en egen dator och är rätt använd ett förträffligt hjälpmedel men om den får ta över riskerar man att lösa upp strukturerna ytterligare. Eleverna går dock inte i skolan för att ha roligt utan för att skaffa sig kunskaper och färdigheter. Tiden i en människas liv då man är som mest mottaglig skall användas optimalt. Det går att komma igen senare men inte blir det lättare.

Till min gamla arbetsgivare Proaros säger jag: Skaffa naturligtvis datorer men se först och främst till att attrahera skickliga lärare med djupa ämneskunskaper och ge dessa tid till pedagogiskt arbete. Då kanske Västerås kommer på skolkartan igen, där staden var för 30 år sedan.

Tyvärr får ni inga lektorer som utbildningsministern vill. Efter en utredning jag gjorde för tio år sedan gjorde kommunen en drive för att locka lektorer. Ingen behörig sökande anmälde sig!

Näringslivet och högskolorna lockar de forskarutbildade mer. Högskolorna betalar just inte bättre än kommunen men ger mer tid åt egen forskning.

När gymnasieskolorna infördes i Sverige på 1640-talet (Västerås och Strängnäs) skulle varje gymnasium ha sju lektorer. En vardera i Nya testamentet, teologi och hebreiska, logik och fysik, retorik, historia och poesi, grekiska samt matematik.

Det kanske är dags att återinföra ämnet retorik (vältalighet), typ.

Hans Thorgren

naturvetare och före detta gymasierektor i Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons