Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Härdevik: Kontroll och produktion styr skolan

Det är fullt förståeligt att varje ny utbildningsminister har ett behov av att göra avtryck i den svenska skolan. Det som förvånar är att ingen verkar intresserad av att göra nya och framåtsyftande avtryck. Samma fotavtryck, om och om igen!

Annons

Betygssystemet, det ”nya” systemet som införs om ett år eller två, visar sig vid närmare granskning vara en direkt replika av betygssystemet som användes i början av 1900-talet. Skolan verkar tro på återanvändning av metoder: Mer av samma sak och gärna något vi tidigare använt men sedan slängt i den organisatoriska och pedagogiska skräpkorgen. Skolmode är alltid ”Vintage”.

Våra skolpolitiska makthavare litar i dessa tider av samhälleligt- och yrkesmässigt paradigmskifte på två välkända framgångsfaktorer för vilken västerländsk industrination i mitten av 1900-talet som helst: Kontroll och (mer) produktion. Det medvetna valet är att hellre ha ryggen fri än att bygga för framtiden. Staten är bättre på att kontrollera, så låt oss förstatliga skolan!

Är verkligen staten, vad nu det är, rätt huvudman för samtida och framtida lärande i en tid av yrkesmässigt paradigmskifte? Är staten följsam och snabb i förändring, som den globala arbetsmarknadens förändringar?

Om vi tror att skolans uppgift i huvudsak är kontroll och produktion av det som lätt låter sig mätas så är ett förstatligande av skolan helt rätt!

Betygen är inte rättvisa, påstås det! Självklart är de inte rättvisa. De är dessutom missvisande och ger en missriktning av lärandet. I Västerås var år 2008 94 procent av eleverna minst godkända i ämnet musik.

Låt oss titta på vad som krävs för att nå minst betyget godkänt i ämnet musik:

l kunna använda sin röst i unison och flerstämmig sång

l kunna delta i gruppmusicerande med melodi-, rytm- och ackordspel samt kunna reflektera över och bedöma utförandet

l kunna använda musik, text och andra uttrycksformer i skapande och improvisation för att gestalta tankar och idéer l ha kunskaper om musikens uttrycksformer, funktioner och traditioner i olika kulturer samt kunna reflektera kring dessa utifrån musiken i dagens svenska samhälle

l kunna tillämpa centrala ämnesbegrepp i eget musicerande, musikskapande och musiklyssnande

l vara medveten om olika ljud- och musikmiljöers påverkan på människan och vikten av hörselvård 94 procent av eleverna som lämnade årskurs 9 i Västerås klarade allt detta! Bra, tycker jag, med tanke på musiklärarnas förutsättningar:

l Snittar mellan 23 och 25 elever per lektion och lärare

l En musiklektion varar i snitt 50 minuter per vecka

Bra att klara allt ovanstående på två minuter per elev och lektion!

Vem hyllar det rättvisa betygssystemet? Eleven, vars meritvärde försämras? Föräldrar, vars barns meritvärde försämras? Rektor, vars skolas betygssnitt sänks (och konkurrenskraften med det)? Den kommunala skolpolitikern, vars kommun sjunker (under dennes mandatperiod) i meritvärde utifrån ett fiktivt rikssnitt?

Utbildningsministern, som ser landet sjunka i internationella jämförelser?

Betygen av i dag handlar om maffiametoder i alla led: Fixa det, men jag vill inget veta! Alla hyllar det rättvisa betygssystemet. Men vem vill egentligen ha det?

Det är inte smickrande att upprätthålla det nuvarande betygssystemet och det är än mindre smickrande att återanvända ett ”nytt” betygssystem som förkastades för 100 år sedan.

Självklart ska ett nytt system skapas av arbetsmarknadens aktörer tillsammans med skolan. Ett nytt system ska stärka individens- och det svenska samhällets konkurrenskraft. Betygssystem och skola ska utgå ifrån individens intresse, talang och behov. Syftet med skola och betyg är således inte att få eleven att klara av skolan. Syftet med skola och betyg är att få eleven att klara av tiden efter skolan.

Till det sistnämnda har dagens betyg och det ”nya” systemet dessvärre motsatt effekt.

Kolbäck

författare, före detta rektor, lärare och fackligt kommunombud

Anders Härdevik

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons