Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Historiker: Regioner med kulturell samhörighet bör kallas land

Sveriges karta håller på att ritas om, länen från 1600-talet går mot att bli ersatta med storregioner. Regeringens samordningsman och länens makthavare har just föreslagit hur, som går i linje med Ansvarskommittén dessförinnan.

Annons

Men eftersom moderaterna, i motsats till både övriga regeringspartier och socialdemokraterna, inte vill ta ett helhetsgrepp utan överlåter regionindelningen till ett lokalt maktspel, blir det märkligt oformliga territorier som skapas. De följer inte ens de moderna näringsgeografiska mönstren, som hela reformeringen hade som syfte att anpassas till ifrån början!

Men detta är inte tillräckligt. För att en regionidentitet ska växa fram hos befolkningen i de nyformade områdena måste man dessutom vid gränsdragningen söka en kulturell och historisk förankring i de bygder som skall föras samman.

En rimlig nyindelning är att varje region får sin bit av rikets långa kust med innanförliggande land och att enheterna görs lika stora i en kompromiss mellan folkmängd och yta. På så sätt skulle uppsättningen av sju kunna motiveras av en historisk samhörighet inom dem, även om den exakta gränsdragningen alltid kommer att följas av invändningar.

Mälardalens landskap inklusive Närke bildar regionen Svealand, Västra Götaland utvidgas med Värmland (som förr räknades till Göta rike) och norra Halland. Medan resten av de forna östdanska provinserna förenas med delar av södra Småland till Skåneland och den fjärde regionen (kring Linköping och Norrköping) och huvuddelen av Småland blir Östra Götaland.

Vardera av dessa fyra har djupt rotade kulturcentra med biskopssätena Uppsala, Skara, Lund respektive Linköping, vars stift i sin tidigmedeltida utbredning visar god överensstämmelse med regionerna. De ansluter sig också till rikets nyligen övergivna indelning i fem universitetsregioner, med Göteborg som centralpunkt i väst och Umeå i norr.

Invånarantalet skulle knappt räcka till en region av jämförbar storlek norr om Dalälven. Men eftersom denna återstod utgör mer än hälften av landets areal är det rimligt att det här blir tre: av ungefär Dalarna, Gästrikland och Hälsingland bildas Dalaland, mellersta Sverige från Medelpad och Ångermanland till Härjedalen och Jämtland blir Medelland och den nordligaste landsdelen Norrland.

Då återstår att placera in Gotland.

Ön räknas till Götalandskapen och löd under Linköpingsbiskopen innan Visby blev eget stift, vilket skulle tala för Östra Götaland. Men dagens kommunikationer knyter starka band till Svealand. Kanske är lösningen istället att göra öriket till ett självstyrande område efter åländsk, färöisk och grönländsk förebild.

Som alla gemenskaper behöver de nya landsdelarna även egna kännetecken i ord och bild, som en ny regional identitet hos invånarna kan knytas till.

I Norden finns en unik tradition av bildmässiga kännetecken för statsbildningar och regioner i form av korsflaggor. Med Dannebrogen som förebild har det ena området efter det andra skaffat sig en sådan som symbol för sin identitet och som förebud om ökat självbestämmande.

Av svenska regioner var Skåneland först ut med sin röd-gula. Därefter har korsflaggor kommit i bruk för i tur och ordning Götaland öster om Vättern, Norrland samt Västra Götaland.

I slutet av 1900-talet lanserades en svart-gul korsflagga för Härjedalen och en blå-röd-gul för Hälsingland, och dessa skulle kunna komma till användning för Medelland respektive Dalaland. Från samma tid finns en gul-grön flagga för Gotland.

Huvudstadsregionen Svealands flagga blir förslagsvis den svenska med tillägg av ett blått innerkors.

Alla nämnda namn på regionerna har efterleden land.

Terminologin för den nya riksindelningen kan lämpligen (och i likhet med Tyskland) bygga på den termen, i stället för det inaktuella län och språkfrämmande region.

Sverige växte fram på medeltiden som ett slags förbundsstat med just sju "länder", trädda på eriksgatans band: Uppland, Södermanland, Östergötland, Småland, Västergötland, Närke och Västmanland. Om de nya regionerna kallas land, blir landsdag, landsstyrelse och landsråd följdriktiga benämningar på parlament, regering och regeringschef.

PER ANDERSSON

statsvetare och historiker

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons