Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hizbollah hycklar inte om sina mål

Annons

Israel har utkämpat ännu ett krig. Helt oprovocerat gick den här sommaren den islamistiska terrororganisationen Hizbollahs krigare över gränsen, dödade åtta israeliska soldater, kidnappade två och intensifierade sin beskjutning av städer och byar i norra Israel.

Hizbollahs krig hade inte med palestiniernas situation, judiska bosättningar eller stängslet (den så kallade Muren) mot Västbanken att göra; inte heller med ockupation eller gränser. Det har sedan sex år tillbaka inte funnits en enda israelisk soldat på libanesisk mark - men raketer fortsatte att skjutas mot israeliska städer från Hizbollahs fästen i södra Libanon.

Israel svarade på krigsförklaringen med flygbombningar av Hizbollahs fästen i Beirut och södra Libanon. Göran Persson ansåg att "Israels agerande är svårt att begripa". Det är det inte. Perssons brittiske partikollega, Tony Blair, förstod det; liksom Joschka Fischer, ordförande för de gröna och Tysklands förre utrikesminister i den tidigare vänsterkoalitionen. Han skrev i Dagens Nyheter den 27 juli:

"Detta krig iscensattes av regionens radikala krafter - Hamas och Islamistiska Jihad bland palestinierna, Hizbollah i Libanon tillsammans med Syrien och Iran. En konflikt söktes av tre skäl: För att släppa på trycket mot Hamas bland palestinierna att erkänna Israel. För att underminera den libanesiska demokratin som marginaliserat Syrien. Och för att få bort uppmärksamheten från diskussionen om Irans kärnenergiprogram. Detta krig handlar inte om territorium, återlämnande eller ockupation. Frågan gäller Israels existens."

Hizbollah hycklar inte om sina mål. "Det finns ingen annan lösning i denna konflikt än Israels försvinnande från denna region", har Hizbollahs ledare Nasrallah förklarat. Bakom honom står Irans president, som ena dagen säger att den nazistiska Förintelsen aldrig ägt rum, för att nästa dag deklarera inför en jublande folkmassa att Israels utplånande är hans heligaste mål.

Det är utifrån denna verklighet - det samlade hotet av Irans stundande atomvapenarsenal, missiler laddade med kemiska medel i händerna på den syriska terrorregimen och al-Qaidas och Hamas självmordsbombare - Israel alltid måste agera. Den brutala verkligheten är nämligen att Iran och Syrien kan förlora många krig - och överleva. Men om Israel skulle förlora sin förmåga att försvara sig finns Israel inte längre. Alltjämt gäller därför den israeliska premiärministern Golda Meirs till synes arroganta, men i själva verket pragmatiska, uttalande från 1960-talet: "Hellre omvärldens fördömande av ett existerande Israel än omvärldens beklaganden på Israels begravning."

Israels svar på Hizbollahs krigsförklaring ledde till ett tusental offer och enorm förödelse. Det har kritiserats för att vara "oproportionerligt" och utan hänsyn till den libanesiska civilbefolkningen. Men hur förhindrar man att dödsbringande missiler, som skjuts upp från södra Libanon, inom mindre än en minut når Haifas centrum eller, ännu snabbare, gränsstaden Kiryat Shmona - när Hizbollahs krigare, med FN:s chef för humanitär hjälp, Jan Egelands ord, "fegt gömmer sig bland den libanesiska civilbefolkningen"?

Vilket självklart beslut skall en israelisk befälhavare fatta när han upptäcker att Hizbollahs eldgivning kommer från taket till en skolbyggnad i Tyre? Om den israeliska armén inte ingriper snabbt nog dödas oskyldiga israeler; om man gör det dödas oskyldiga libaneser. För Israels del handlar sådana dilemman inte om teoretiska krigsscenarier utan om en bokstavligen blodig verklighet.

Så länge arabländerna, palestinierna och den muslimska världen inte förlikar sig med den judiska statens existens kommer oskyldiga israeler, palestinier och libaneser att drabbas av mänskliga tragedier - från flyktingproblemet 1948 och 1970-talets PLO-terrorism till det senaste decenniets självmordsmassakrer och bombningen i Qana denna heta sommar.

Jackie Jakubowski

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons