Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högskolan kan bli en världsförebild

Annons

När jagbörjade studera matematik vid Stockholms universitet 1964 fanns i Sverige totalt under 50 000 studenter fördelade på ett tiotal universitet och fackhögskolor.

I dag finns det cirka 360 000 studenter spridda på 39 högskolor och universitet. Aldrig har högskolorna haft så stor variation bland studenterna som vi har i dag.

Aldrig har heller så stor del av befolkningen fått chansen att själv välja riktning i livet och ge sig själv en chans att skaffa sig en stabil grund att stå på.

Jag har iakttagit den senaste tidens debatter om kvalitén på högskolan och hur vi jobbar (eller inte jobbar) tillsammans med näringsliv för att minska arbetslösheten bland nyutexaminerande studenter.

Kvalitén på våra utbildningar har kritiserats, vilket i valtider snabbt fångades upp av olika partigrupper.

Debatten är mycket viktig och jag är glad att den förs. Det är bara tidpunkten jag är lite orolig över. Låt oss hoppas att debatten inte drunknar i bortglömda vallöften.

För ett tiotal år sedan efterfrågades en högskoleutbildning för att minska arbetslösheten. I dag efterfrågas arbetslivserfarenhet.

Min åsikt är att var och en ska syssla med det hon eller han kan bäst. Högskolornas främsta uppgift är att ge studenterna en högkvalitativ akademisk utbildning. Därefter kan vi tillsammans med andra aktörer i samhället, exempelvis näringslivet, tillgodose det andra.

Men det måste göras i samverkan, tillsammans, för att vara trovärdigt. Och där har vi en bit kvar, från båda hållen.

Den viktigaste kvalitetsaspekten på utbildningarna är att de vilar på en vetenskaplig grund. Så står det i högskolelagen.

Det mest centrala för de allra flesta studenter, det är att deras utbildning leder till jobb. Det förra tillgodoser vi genom forskning, som är själva basen för högskolans utbildningar, och som skiljer oss från alla andra som erbjuder utbildning. Det senare har regeringen gett oss verktyg att säkerställa genom vår så kallade tredje uppgift - att samverka med näringslivet och offentlig verksamhet.

I praktiken innebär den tredje uppgiften att vi på Mälardalens högskola driver aktivt och brett samarbete med näringsliv och offentlig sektor.

Mälardalens högskola fungerar på olika sätt regionalt och nationellt.

Nationellt sett har vi några starka forskningsspetsar och inom grundutbildningen erbjuder vi ett avgränsat utbud, men med några utbildningar som är unika i landet.

Regionalt sett är högskolans betydelse en helt annan.

I både Västmanland och Södermanland är Mälardalens högskola en betydande del av samhället.

Vi förser samhället med duktiga sjuksköterskor, ingenjörer, ekonomer, lärare med flera. För regionens starka industri bidrar vi med forskning för en framtida expansion och utveckling.

Enligt Högskoleverkets undersökningar ligger Mälardalens högskola i topp när det gäller studenter som är etablerade på arbetsmarknaden något år efter sin examen.

Stor del av dem som tar examen hittar också ett jobb i regionen, som har en av landets största och mest expansiva arbetsmarknader.

Båda dessa "marknader" måste dock utvecklas. På det regionala planet måste vi bli bättre på att omsätta högskolans forskningsresultat och utvecklade metoder till direkt genomförbara tillämpningar inom industrin.

Nationellt sett måste vi jobba vidare på våra nischer och låta våra starka forskningsprofiler smitta av sig på starka profilerade grundutbildningar.

Det är också viktigt att näringslivet tar sitt ansvar. Det är bara näringslivet som trovärdigt kan uttala sig om branschens framtid, det kan inte högskolan.

Vi är på Mälardalens högskola i dag mitt uppe i att skapa en stabil grund för att bygga vidare på vårt varumärke. Det har de senare åren mattats av en hel del, mycket beroende på att vi inte haft en tydlig roll eller profil.

Ett starkt varumärke skapar många möjligheter, både för högskolan men även för studenterna. Och inte minst för vår region.

Vi behöver ett starkt varumärke för att högskolan ska kunna rekrytera studenter. Med en tydlig profil gör vi det lättare för blivande studenter att välja utbildning och högskola.

Vi måste bli raka och mer tydliga i vår marknadsföring. Det är en skyldighet vi har som myndighet. Högskolans varumärke är även viktigt för studenterna som redan studerar på högskolan.

Med en tydlig profil kommer de att känna sig trygga i sina utbildningsval och veta att arbetsmarknaden känner till och uppskattar deras utbildning.

Med en tydlig profil kommer även näringslivet i större utsträckning veta var de ska vända sig för att rekrytera personal med vissa typer av kompetens. Både för att täcka arbetskraftsbehovet i regionen och för spetskompetens på den nationella och internationella arbetsmarknaden.

Drar jag paralleller till när jag läste vid universitetet för 40 år sedan så ser jag väldigt stora förbättringar i dag mot hur det var då. Högskolan i Sverige har varit med om en fantastisk utveckling.

Vår pedagogik, med studenternas delaktighet och kritiska tänkande, liksom den samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet som byggs upp, kan gott och väl i framtiden bli en förebild för hela välden.

Jag hoppas att intresset för högskolan finns kvar ännu starkare efter valet, då det gäller att satsa på det som är viktigt för Sveriges framtid på sikt.

Ingegerd Palmér

Vår pedagogik, med studenternas delaktighet och kritiska tänkande, liksom den samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet som byggs upp, kan gott och väl i framtiden bli en förebild för hela välden, skriver Ingegerd Palmér, rektor vid Mälardalens högskola.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons