Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hörselskadade elever ett tyst problem?

Annons

Hörselskador har blivit ett allt större folkhälsoproblem. De omfattar allt fler och allt yngre människor. I årsrapporten 2005 från Hörselskadades riksförbund (HRF) finns statistik som bekräftar påtagliga brister när det gäller stödet i skolan för barn och ungdomar.

Höstens larmrapport om att allt fler förskole- och skolbarn har tinnitussymtom kan tyda på att barn och ungdomar drabbas av oacceptabelt höga ljudnivåer i förskola och skola. Enligt HRF:s rapport anser varannan kvinnlig förskollärare i dag att de utsätts för störande buller som gör att de inte kan tala i normal samtalston minst 25 procent av sin arbetstid. Gruppen som anser detta har ökat de senaste tio åren. Viktigt att notera är också att fler kvinnor än män i åldrarna 35-44 år har hörselskador. Detta är en ny situation.

De flesta hörselskador är förvärvade och därför är skolornas hörselundersökningar i år 1 och år 8 väldigt viktiga. När det gäller de hörselskadade eleverna i Västerås stads skolor finns god kompetens i form av hörsellärare som hjälper de elever som är registrerade hos landstingets hörselvård och som har hörapparat. Elever med mindre hörselnedsättning får hjälp i mån av tid och resurser. På gymnasiet finns inga hörsellärare. Någon samlad bild av hur elever med olika grad av hörselnedsättning har det i Västerås finns inte. Hur många har anpassad skolgång, det vill säga individuella åtgärder för att underlätta skolgången för eleven?

I många fall hamnar dessa elever i ett utanförskap när de inte kan delta i kamraternas gemenskap på deras villkor.

I HRF:s rapport framkommer att 20 procent av dessa elever hör inte vad kamraterna säger i klassrummet och lika många har alltid eller nästan alltid huvudvärk efter skolans slut.

Hörselskadan förorsakar försenad språkutveckling trots att eleven är normalbegåvad. Detta innebär att läroböckernas texter är svåra att förstå och eleven halkar efter. I HRF:s rapport framkommer att hela 47 procent av de sökande till Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro hade icke godkänt i svenska, engelska och matte år 2004! Detta riskerar att slå ut ungdomarna inför arbetsliv och högre utbildning.

Rapporten anger att 82 procent av samtliga elever med hörselskador går i skolan på samma villkor som andra elever, det vill säga i stora klasser, där varken arbetsmiljö, kommunikationssätt eller pedagogik är anpassad för elever med hörselnedsättning.

Kristdemokraterna har i en interpellation till Britt Sandström, ordförande i barn- och ungdomsnämnden, begärt att få en samlad bild av hur hörselskadade barn och ungdomar har det i förskola och skola och vilka åtgärder som vidtas. Utifrån nämnda uppgifter finns all anledning att uppmärksamma och försöka minska de problem som hörselskadade elever har.

Elisabet Fridén

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons