Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur löser vi framtida elbehov?

Annons
Övergången från fossilbilar till elbilar kommer att gynna vår miljö kraftigt och förbättra människors hälsa och därmed också sänka belastningen på sjukvården som en trolig sidoeffekt, skriver Carl-Åke Utterström.

Dagens energipolitik blir alltmer bekymmersam. Var finns omvärldsanalysen? Blundar energiminister Baylan helt för den utveckling vi står inför?

Vårt samhälle blir alltmer elektrifierat vilket också är mycket bra och energisparande. Ett exempel är övergången från fossilbilar till elbilar. Vi går därmed från en energiförbrukning från 30 TWh fossil energy till 10 TWh elektrisk energy. Med andra ord så får vi en betydande energieffektivisering precis som Baylan också talar om men det sker på bekostnad av en kraftigt ökad elförbrukning.

Övergången från fossilbilar till elbilar kommer att gynna vår miljö kraftigt och förbättra människors hälsa och därmed också sänka belastningen på sjukvården som en trolig sidoeffekt.

Att vi är på att övergå till elbilar visar de förlängda leveranstiderna av tillgängliga elbilar.

Bullernivåerna i städerna kommer att sjunka med likaså bidragande hälsoeffekter. I dag kompletteras elbilarna med elhybrider men vartefter elbilarnas räckvidd blir längre och längre minskar förmodligen försäljningen av elhybrider på bekostnad av elbilar.

Att vi är på att övergå till elbilar visar de förlängda leveranstiderna av tillgängliga elbilar. I dag ligger leveranstiden för vissa elbilar på drygt ett år. En stor fördel med elbilar är att bilägandet blir mindre kostsamt. En elbil drar cirka 1–2 kWh milen det vill säga runt 1–2 kr/mil. Underhållskostnaden blir betydligt lägre då varken oljebyte eller filterbyte krävs etcetera.

Men det är inte bara bilar som övergår till eldrift utan i stort sett allt på hjul kommer att övergå till eldrift. Bussar, lastbilar, entreprenad-, jordbruks- och skogsbruksmaskiner, gruvtruckar etcetera. Plus andra funktioner inom transportnäringen såsom färjor, fartyg, skepp, fritidsbåtar samt, inte minst, flyget.

Utöver detta kommer serverhallar, batterifabriker och inte minst konverteringen av masugnar från kol till vätgas. Enbart den sista punkten ligger på en elförbrukning i nivå med dagens vindkraft.

Med hänsyn till detta tvingas vi gå från ett samhälle med 100 procent förnybart som enbart är en våt dröm. Historiskt har väderkvarnarna konkurrerats ut och vindkraften torde gå samma väg. Solceller kan vara bra för privatekonomin men platsar tveksamt i ett lands elförsörjning. Om en bautastor solanläggning ger intäkter på 1 200 kronor per månad så krävs 600 000 sådana för att ersätta ett normalstort kärnkraftverk.

Om vi exempelvis landar på ett elbehov år 2040 på säg 200 TWh och utbyggd vattenkraft kanske kan klara 75 TWh och denna samtidigt tjänar som backup för förnybart så måste någon annan energikälla till. Förnybart kan inte byggas ut mer än sin backupkraft.

Kärnkraft har sina risker men strålningen från Fukushima ökar lungcancerrisken med 1 procent och rökning ökar den med 1 500 procent.

Danmark har nyligen fått EU-stöd för forskning inom kärnkraft. Nej låt oss nybygga Gen 3+ och samtidigt satsa pengar på forcerad forskning av Gen IV och Torium-reaktorer. I sammanhanget kan nämnas att Torium nybildas i haven och därmed kan kärnkraften inlemmas i förnybart och därmed kan förnybart överskrida backup-kraften i och med en planerbar energikälla.

Carl-Åke Utterström

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons