Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I Sverige är det tryggt att föda och att födas

Annons

Marianne Ramströms inlägg och Elisabeth Bäcks svar den 11 oktober samt inlägg på insändarsidorna de senaste veckorna tar upp angelägna ämnen. Jag vill tillföra ett barnmorskeperspektiv till diskussionen.

Att föra in ett helhets, samt ett omvärldsperspektiv i den debatt som just nu försiggår, och som i mycket handlar om den enskilda kvinnans rätt att själv välja kejsarsnitt eller inte, känns viktigt. I Sverige är det tryggt att föda och att födas. Sverige är ett av de länder i världen som har lägst mödra- och barnadödlighet liksom sjuklighet för mamma och barn i samband med graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod. Mångårigt folkhälsoarbete med mödravård och barnavård i fokus tillsammans med väl utvecklad sjukhusvård är förklaringar.

Målet med förlossningsvården är att ge god och säker vård för mamma och barn samt en positiv upplevelse för föräldrarna. Kunskap, gott teamarbete, tydlig kommunikation samt ömsesidig respekt är viktiga i sammanhanget.

I Västerås finns team på förlossningen och BB, operation, narkos samt på barnkliniken. Dygnets alla timmar finns vi beredda att ta hand om blivande föräldrar och deras barn. Förlossningspersonalen är huvudansvarig, övriga tillkallas vid behov och kan tillsammans eller var och en för sig ingripa vid avvikelser från det normala. Exempelvis kan nämnas att den tid det tar från beslut om mycket brådskande kejsarsnitt tills barnet är fött oftast understiger tio minuter.

Om komplikationer inträffar, om personalen inte kan ge den enskilda mamman/föräldraparet önskvärd tid och uppmärksamhet eller om personkemin inte stämmer finns i efterhand ofta behov av samtal. Att få svar på frågor liksom möjlighet att uttrycka känslor av att vara utsatt eller missförstådd är viktigt. Personligt ansvar, ömsesidig öppenhet, ärlighet och tydlighet ökar förutsättningarna för ett gott samtal.

Tillsammans med en ursäkt från personalen i befogade fall minskar förhoppningsvis behovet av att föra sin egen svåra upplevelse vidare till någon annan. Elisabeth Bäck skriver om skräcken som sprids från kvinna till kvinna. I alla tider har kvinnor samtalat om förlossningar. Att svåra upplevelser får större uppmärksamhet är naturligt då de kräver en annorlunda och ofta längre bearbetning.

KLARA-verksamheten, där barnmorske-, läkar- och vid behov psykologsamtal erbjuds kvinnor som haft en svår förlossningsupplevelse eller bär på rädsla inför att föda, är ett uttryck för att man numera förstått behovet av särskilt stöd.

Elisabeth Bäck skriver vidare i sitt inlägg att hon inte accepterar att Marianne Ramström lägger skulden på henne i egenskap av patient. Jag upplever inte att Marianne Ramström, som är en klok och medkännande läkare, lägger skuld utan tvärtom uttrycker respekt för Elisabeth Bäcks upplevelser. Att Elisabeth Bäck i egenskap av huvudredaktör och ansvarig utgivare är i en särskild situation när det gäller opinionsbildning är en helt annan sak. Blivande föräldrar har rätt att få en mer nyanserad och realistisk bild av ett förlossningsförlopp än den som framskymtar i debatten. För att detta skall bli verklighet har vi alla ett ansvar.

Avslutningsvis vill jag för förlossningspersonalens räkning önska nya lokaler och en bemanning som är bättre anpassad för den vård som blivande föräldrar i dag efterfrågar. Då skulle vi ännu oftare kunna skapa det lugn och den ro som främjar ett gott och naturligt förlossningsförlopp.

Anna Mosslind

KLARA-verksamheten, där barnmorske-, läkar- och vid behov psykologsamtal erbjuds kvinnor som haft en svår förlossningsupplevelse eller bär på rädsla inför att föda, är ett uttryck för att man numera förstått behovet av särskilt stöd, skriver barnmorskan Anna Mosslind, Förlossningen, Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons