Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ines Vikblom: Patientens ställning måste stärkas

I den nyligen utkomna Lagrådsremissen, Starkt ställning för patienten - vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning, finns det mycket intressant information och fakta när det gäller olika bestämmelser i den svenska hälso- och sjukvårdslagen.

Annons
Pengar, pengar, pengar. När man prioriterar kostnadseffektiviteten högst, kommer inte patienterna åt rehabilitering för att så fort som möjligt kunna återfå sin arbetsförmåga, om så är möjligt, skriver Ines Vikblom.foto: scanpix

Socialdepartementet har noggrant förklarat vad olika paragrafer innebär dels för patienten och dels för hälso- och sjukvårdspersonalen. De flesta patienter vet nämligen inte om sina rättigheter och lagrådsremissen vill att patientens rättigheter stärks i vården.

Patientens ställning måste definitivt stärkas i den svenska hälso- och sjukvården, dels för att patienter inte vet om sina rättigheter och dels för att sjukvårdspersonalen många gånger inte informerar patienten och dess anhöriga om olika undersökningar, behandlingsalternativ, rehabilitering och möjlig-heten till en förnyad medicinsk bedömning.

Behandlingsresultat blir oftast bäst när sjukvårdspersonalen och patient kan diskutera olika alternativ, där patienten blir delaktig genom medvetna val. Det förutsätter dock att fram för allt läkare är öppna för olika förslag som patient och anhöriga kommer med.

Remissen har även tagit upp vilka principer som råder i den svenska hälso- och sjukvården, nämligen först kommer människo-värdesprincipen, sedan behovs- och solidaritetsprincipen och sist kostnadseffektivitetsprincipen. Principerna följer efter varandra i betydelse.

Med tanke på den senaste tidens artiklar i VLT, kring hörselskadades och Psykrehabs situation, får man intrycket att Landstinget Västmanland tillämpar de tre etiska principerna i omvänd ordning, det vill säga här gäller alltid först kostnadseffektivitetsprincipen. Det betyder att ju färre undersökningar, behandling och rehabilitering Landstinget ger, desto bättre är ekonomin.

Karl-Erik Andersson (FP) hade en mycket bra och viktig idé, nämligen att införa en nationell patientpeng för en bättre och effektivare sjukvård. Just patienter i Landstinget Västmanland skulle behöva en sådan nationell vårdpeng för att kunna få nödvändiga undersökningar, behandlingar och rehabilitering. Dessutom kunde patienten välja vårdenhet och läkare som patienten ha förtroende för. I dag utnyttjar vissa specialistläkare den situation, att det inte finns andra alternativ, utan man är hänvisade till närmaste klinik och läkare.

VLT:s ledarsida belyste den 19 november det stora antalet ”förtidspensionärer” i Sverige. Bland annat visade artikeln på olika faktorer som orsakade detta stora antal, nämligen rehabiliteringsvården, arbetsgivarna och politikerna.

Just rehabiliteringsvården, fram för allt i Landstinget Västmanland kan förklara en stor andel av dessa höga siffror. När man prioriterar kostnadseffektiviteten högst, kommer inte patienterna åt rehabilitering för att så fort som möjligt kunna återfå sin arbetsförmåga, om så är möjligt.

Läkare, annan sjukvårdspersonal och inte minst landstingspolitikerna måste se till att prioriteringsordningen följs enligt riksdagsbeslutet på ett korrekt sätt. På så vis kan antalet förtidspensioner minska. Detta förutsätter dock att de brister åtgärdas som Lagrådsremissen belyser: ”…landstingets kunskaper om medborgarnas behov av hälso- och sjukvård förefaller vara begränsade och utbudet är följaktligen inte anpassat efter medborgarnas vårdbehov”.

Verksamhetsledningen verkar dessutom saknar ”rutiner eller lokala instruktioner som säkerställer att patienten faktiskt får del av information av sådan kvalitet och omfattning som föreskrivs” enligt Lagrådsremissen Stärkt ställning för patienten.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons