Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ines Vikblom: Värt mödan att påverka befintliga strukturer

Annons

Sjukvårdsutskottets ordförande Barbro Larsson (c) tar i sin artikel upp en viktig fråga angående beslut som fattas av politikerna inom landstinget. Även medborgarnas möjlighet att påverka vården omnämns.

Inom kunskapssociologin brukar man fråga: Vad är verkligt? Hur ska man kunna veta något? Dessa centrala frågor framstår som väldigt viktiga när man ska fatta beslut i allmänhet och politiska beslut i synnerhet som gäller olika grupper av människor. Politikerna måste då med andra ord ställa sig frågor som Vad är det som görs, på vilket sätt, av vem och varför?

Barbro Larssons tanke om en medborgarjury syftar just åt detta kunskapssökande för att få bra underbyggda politiska beslut.

När man använder sig av kunskapssociologins termer innebär det att politiker, och allmänheten inte enbart ska befinna sig på den första nivån inom legitimeringen av kunskap, den förteoretiska nivån och där man tar allt för givet: Det är bara så. För bra underbyggda beslut behövs i stället en annan legitimeringsnivå, den explicit teoretiska. Inom den tar man inte längre allt för givet utan granskar kritiskt och ifrågasätter giltigheten av den omgivande verkligheten med hjälp av vetenskapliga teorier som förklarar på ett vetenskapligt sätt hur det faktiskt är.

Som medborgare har vi också fått stora möjligheter att få kunskap genom den enorma utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin. Man kan som patient eller patientanhörig informera sig om till exempel olika sjukdomar och deras möjliga behandlingar. Dessutom kan man ta del av den nyaste forskningen inom ett visst område. När det gäller sjukvården finns det bland annat lagar som till exempel Hälso- och sjukvårdslagen, förordningar, beslutsstöd på det försäkringsmedicinska område, politiska beslut i form av till exempel en landstingsplan och andra dokument som är viktiga att känna till om man inte vill ta all information för given, bara för att den har lämnats till exempel av professorer, läkare eller chefer.

En medborgarjury skulle då tjäna som ett organ som tar även medborgarna (patienter och deras anhöriga) med i beaktande när olika politiska beslut ska tas inom Landstinget. Som Barbro Larsson skriver fattas vissa beslut för snabbt. Det gäller även att fattade beslut ska följas upp av politiker och då inte bara gå ut i verksamheten och fråga professionen om deras arbetssätt. Vem skulle medge inom professionen att det har gjorts fel? Det skulle för många nog innebära en stor prestigeförlust.

I stället behövs det ett forum. Folkpartiet, till exempel anordnar ibland träffar för allmänheten på ett kafé för att höra med medborgarna vad de är nöjda eller inte nöjda med inom hälso- och sjukvården. Hur annars ska man som politiker på ett trovärdigt sätt förvissa sig om att fattade beslut, till exempel att tidig rehabilitering måste högprioriteras, att landstingsplanens intentioner och mål förverkligas och att lagar och föreskrifter följs? Svaret blir: I alla fall inte genom att ta bara allt för givet och inte ifrågasätta verkligheten som den ter sig för oss.

Förutom att politiker ser till att fatta väl underbyggda beslut gäller det även för oss som medborgare att ta våra medborgerliga rättigheter tillvara och påverkar hälso- och sjukvården om vi inte är nöjda med den information eller behandling som vi har fått. Det finns bland annat olika patientorganisationer, Patientnämnden, politiker inom landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige samt Socialstyrelsen att vända sig till om man behöver hjälp.

Även om det kostar tid och kraft så är det värt mödan att påverka befintliga strukturer inom hälso- och sjukvården. Man når till slut resultat som blir till det bättre och det är kul att kunna påverka genom kunskap, för kunskap är makt!

Ines Vikblom

Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons