Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inga kryphål i Plan- och bygglagen!

Annons

Rune Karlsson (18/8) tror att jag missuppfattat frågeställningen och försöker göra övergripande "sakfrågor" om fördjupande översiktsplaner och planprogram till begränsade personfrågor av enskilda intressen.

Reell och praktisk stadsplanering, inom Plan- och bygglagen ramar, handlar givetvis om "sakfrågor" om hur den fysiska miljön skall utformas. Detaljeringsgraden i "sakfrågor" varierar helt naturligt beroende på vilken plannivå vi arbetar. Det är i hela skalan från stor översiktsplan, till fördjupad översiktsplan, till detaljplan och slutligen i själva bygglovet. Om detta har Stadbyggnadskontoret god kunskap och stor erfarenhet av sedan många år.

Frågan, som Rune Karlsson ännu en gång ställer, "gäller själva lagtexten och kryphålen som finns i nuvarande Plan- och bygglagen (PBL)". Vidare: "det enda som jag (RK) hävdat är att med utgångspunkt från nuvarande lagtext och under vissa förutsättningar kan PBL betraktas som en ren skendemokratisk lag". För allmänheten måste jag tala om, att PBL är en ramlag som skall hanteras inom den kommunala demokratins beslut. Stadsbyggnadskontorets roll är att ta fram ett bra beslutsunderlag till Byggnadsnämnden i olika planärenden.

Rune Karlsson vill att så mycket detaljfrågor som möjligt skall lösas i fördjupade översiktsplaner eller planprogram. Stadsbyggnadskontoret delar inte den uppfattningen, utan det är på detaljplane- och projekteringsnivå som den slutliga byggrätten läggs fast. Det är helt i linje med PBL och den praxis som finns sedan 1987.

Min praktiska erfarenhet är, att "byggbolagen" har stor respekt för den lokala demokratins beslut och de förfaranderegler som gäller för planprocessen. Stadsbyggnadskontoret lyssnar av och tar emot olika projektidéer, bereder dem med egna uppfattningar och för dem vidare till Byggnadsnämnden för beslut. Vi handlar alltid på ett politiskt uppdrag.

Det är också helt fel att påstå, att "planfrågor ofta är mellanvalsfrågor" i Västerås. Jag vill bara hänvisa till valen 1991, 1994 speciellt och 1998. Kommande valrörelse, 2006, torde inte undgå att också handla om stadsplanering.

Med hänvisning till Mikael Granbergs doktorsavhandling om Östra Hamnen ? Från välfärdsstat till stadspolitik, finner Rune Karlsson, att PBL lätt kan leda till " en toppstyrd elitisering i stadsplaneringen" med "svag inflödes-, oklar utflödes- och en mycket svag processlegimitet"

Jag har nu tagit del av avhandlingen och samtalat med Mikael Granberg. Jag kan förstå de teoretiska resonemangen och analyserna i avhandlingen.

Fallet Östra Hamnen, som genomgick en nästan tioårig planeringsfas från 1990 till 2000, byggde på en stark och tydlig stadsbyggnadsidé från byggherrens arkitekt. Den var grunden till stadsplanerarbetet. I den öppna planprocessen gavs ett flertal politiska direktiv om ändringar och justeringar ända fram till antagandet i kommunfullmäktige.

Jag delar inte Mikael Granbergs slutsatser om att Östra Hamnen saknar någon form av så kallade legitimeringar. Legimiteten för Östra Hamnen ligger i att vi följt PBL, att demokratiska beslut är fattade i Byggnadsnämnden, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige samt att regeringen avvisade besvären. Dessutom på-gick hela tiden en öppen offentlig debatt om projektet, både i tidningen och på plats.

Det är alltså fel att påstå, att "kryphål finns i plan- och bygglagen", när PBL är en ramlag som kommunerna fått mandat att besluta om sedan 1987.

Göran Dangemark

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons