Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inger Widell: Separata badtider för kvinnor är en väg till integration

Artikel 32 av 80
Striden om kvinnobadet
Visa alla artiklar

En gång i månaden är i minsta laget

Annons

Debatten om separata badtider för kvinnor på Lögarängsbadet fortsätter.

Sista tiden har det i Sverige uppstått en debatt om separata badtider för män och kvinnor. I Västerås gäller det en, sedan tre år tillbaka, extrainsatt tid en gång i månaden på Lögarängsbadet.

Badhuspersonalen har själva tagit initiativ till detta då det funnits ett stort behov av en särskild tid, inte minst för invandrarkvinnor. – (Romerska badet på Kristiansborg har av tradition haft separata tider, men det har aldrig ifrågasatts.)

På kommunfullmäktigemötet 12 januari togs frågan om badtiderna upp. Det var inte bara Sverigedemokraterna som var emot, även Moderaterna, Liberalerna och till viss del Kristdemokraterna ansåg att separata badtider var ett hot mot jämställdheten och hörde inte hemma i ett demokratiskt land. Det största problemet var rädslan för att detta kunde ha med religion och kultur att göra.

Små invandrargrupper som tidigare kommit hit har relativt enkelt kunnat smälta in i vårt samhälle. Svensk identitet har aldrig behövt nötas mot andra.

Men verkligheten just nu är att vi tagit emot stora flyktingströmmar, främst från Mellanöstern, där segregation är norm och där kvinnorna är osynliga i det offentliga rummet. Hur gör vi då?

Att vi är tydliga i vad det svenska samhället förväntar sig behöver väl inte utesluta att vi försöker hitta praktiska lösningar som på sikt främjar både jämställdhet och integration? Badhuspersonalen har ju påpekat att flera av dem som besökt den separata badtiden sedan kommit till de mixade tiderna. Det är en utmärkt början!

Om vi förbjuder de separata badtiderna – utestänger vi inte då en stor grupp människor? Vi har invandrartäta bostadsområden, så har till exempel Vallby närmare 60 procent, och Råby, Bäckby och Hammarby cirka 50 procent invandrare vardera.

Där bor många kvinnor och tillika mammor som kan påverka hela sin familj. Det är extra betydelsefullt att satsa speciellt på just kvinnorna. Det vet varje hjälporganisation som har framgång i sitt arbete.

Mälarstaden Västerås ger lyckligtvis många tillfällen till kontakt med vatten, därför är det viktigt för både barn och vuxna att kunna simma. 2015 tog Svenska Livräddningssällskapet tillsammans med Trygg Hansa fram en rapport Håller simkunnighet på att bli en klassfråga i Sverige?

I den framkom bland annat att en stor andel av de barn som drunknat i Sverige (11 procent) har sitt ursprung i Mellanöstern och Iran. En anledning till detta ansåg man bero på föräldrar med bristande eller ingen simkunnighet.

På TV 7 februari i år larmade också en medlem från Svenska Livräddningssällskapet om att allt fler drunknar då stora grupper idag inte kan simma. Att i detta läge göra frågan om några separata badtider till ett stort problem är mycket olyckligt, och det främjar definitivt inte någon integration.

Vi kvinnor har alltid vissa gemensamma erfarenheter som vi kan dela med varandra. Det skulle alltså kunna vara ett fantastiskt tillfälle om invandrarkvinnor och svenskor i olika åldrar kunde komma tillsammans i badhuset och utöva praktisk integration – något vi i Sverige inte alltid är så bra på.

Och det är klart – bara en gång i månaden – det är naturligtvis i minsta laget både för att lära sig simma och lära känna varandra.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Alla artiklar i
Striden om kvinnobadet
Annons