Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inget samband mellan skövlad skog och rovdrift

Annons

Kraftvärmeverkets biobränslepanna. Stamveden är en liten men ändå viktig del för att hålla Mälarenergis förbrukning av kol så låg som möjligt.

Medierna har de senaste dagarna fört en debatt där det påstås att det biobränsle vi köper i Estland skulle vara olagligt skövlat och vara ett resultat av rovdrift i de forna Sovjetstaterna. Detta är taget ur luften och har liten kontakt med de verkliga förhållandena.

I stort sett är allt biobränsle vi köper (cirka 900 000 MWh) restprodukter från antingen timmerindustrin, byggnadsindustrin (rivningsvirke), pappers- och massaindustrin eller rester från gallringar och avverkningar i skogen, som inte kan användas som massaved. Det enda undantaget från detta är så kallad energiskog, som odlas på jordbruksmark i syfte att förbrännas och det utgör cirka 1 procent av vår biobränslemix.

Avverkningar i skogen är alltså inte styrda av biobränslebehov, utan av behovet från andra användare (sågverk och massaindustri). Vi tar däremot vara på restprodukterna, för att så lite som möjligt ska gå till spillo. Detta gäller oavsett om bränslet kommer från Sverige eller är importerat. Vårt biobränsle är till ungefär 75 procent inhemskt och 25 procent importerat.

Mälarenergi levererar årligen cirka 1 600 000 MWh (1,6 TWh) värme till våra kunder, vilket täcks upp av biobränslen samt torvbränslen (900 000 MWh bio, 700 000 MWh torv, 2003 års bränslemix). Det innebär att vi i dag har lyckats få bort i stort sett all kol från vår värmeproduktion, vilket motsvarar cirka 200 000 ton kol.

Detta är ett resultat av flera års investeringar i ny biobränslepanna och anläggningar för att hantera biobränslen och torv. Detta är ett stort åtagande som vi har lyckats med och det har inneburit bland annat kraftigt ökade transporter och volymer av bränsle. Då bio- och torvbränslen är mycket mer skrymmande än kol.

Just transport- och lagringsfrågan är mycket viktig för biobränsle och är ett av skälen till att den i artikeln nämnda stamveden finns i vår bränslemix. För att klara leveranssäkerheten över vintern, då förbrukningen är som störst samtidigt som vädret kan ge stora transportstörningar, krävs det att vi lagrar vissa mängder. Stamveden är i detta sammanhang överlägsen andra biobränslen. Den kräver mindre lagringsutrymme och behåller kvaliteten bättre. Av de 1,6 TWh bränslen för våra värmeleveranser utgör den nämnda stamveden cirka 2,5 procent. Stamveden är alltså en liten men ändå viktig del för att hålla vår förbrukning av kol så låg som möjligt och det är i relation till att använda kol vi har att göra de miljöbedömningar som krävs.

Mälarenergi har ett aktivt miljöarbete på många fronter.

I år när fjärrvärmen i Västerås fyller 50 år finns det anledning att speciellt lyfta fram fjärrvärmens fördelar. Även om fjärrvärmen i sin linda använde mycket kol och olja, bidrog den till att närmiljön i Västerås kraftigt förbättrades genom att antalet mindre pannor drastiskt minskade. Under 1980-talet gjordes stora investeringar i att rena rökgaserna och få bort alla försurande ämnen och sedan den nya biopanna togs i drift år 2000, har vi minskat användningen av fossila bränslen kraftigt.

Den snabba konverteringen från fossila bränslen i Västerås hade aldrig varit möjlig utan att fjärrvärmen hade funnits och varit så väl etablerad. Att vi sedan också kan producera el tillsammans med fjärrvärmen (så kallad kraftvärme) gör bara miljöfördelarna ännu större. Ett starkt miljöarbete handlar för oss om att hela tiden göra aktiva val där olika intressen och konsekvenser ställs mot varandra. Alternativet, att inte leverera värme till våra kunder, är helt enkelt inte acceptabelt.

ANDERS ERICSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons