Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingvar Selin: Tjafsigt om EU-valet

Typiskt! När nu deltagandet i EU-valet debatteras mellan Socialdemokraterna och moderaterna så blir det politiskt tjabbel (VLT 1 och 4 juli), vilket med fördel kan hållas inom egna väggar.

Annons

Konkret: En nyhet infördes; fler och alternativa lokaler. En rimlig konsekvens torde vara att följa upp detta – gick fler och röstade härigenom? Om detta tiger/sviker politikerna. De har gjort nå’t – men var det bra eller dåligt. Vi väntar på svar!

För att få folk intresserade så kunde man erbjuda en slags opinionsomröstning: Alla partier med någon representant i parlamentet presenterar en Ja/Nej-fråga på en

gemensam enkätlista (där möjligen större partier kan få delta med två frågor). En typisk fråga kunde vara: Ja/Nej till euron.

Många EU-frågor är långsiktiga/övergripande som miljöfrågorna (koldioxid med mera). Nu kolliderar EU-valet med studentexamen, men för mig är det obegripligt att inte varje student under sin lärotid får möjlighet att debattera och delta i ett val som i hög grad rör deras framtid.

– Här fastnar politikerna i en signifikativt stabbig årsklassgröt som kokas och

kokas men inte går att äta.

Media har klarat sin uppgift relativt väl men har missat följande analys: Vilken vikt får min röst i EU-parlamentets olika politiska (ideologiskt diffusa) grupperingar. En analys ger vid handen att Sveriges representant för PP bara utgör en procent i sin grupp, medan representanterna hos Alliansliberalerna, Folkpartiet och Centerpartiet, har fem gånger starkare representation. Parlamentet har en helt annorlunda dynamik än vår riksdag där besluten ofta tas i utskotten.

Den svenska andelen i parlamentet är 18 av 736, det vill säga runt 2,5 procent. En röst på Piratpartiet, som då inte ingick i någon grupp, (1 procent), Moderaterna + Kristdemokraterna (2 procent) blir alltså relativt svagare i sina respektive grupperingar. Rösten väger relativt mer hos Vänsterpartiet (3 procent), Socialdemokraterna (3 procent), Miljöpartiet (4 procent) och mest hos Folkpartiet och Centern (5 procent).

Väljer man största maktblocket Moderaterna och Kristdemokraterna bör parlamentarikern vara enig med övriga i gruppen – ty här är det svårare att ”höras”. En röst på Folkpartiet och Centern eller på Miljöpartiet väger relativt ”tyngre” i grupparbetet. Får inte Piratpartiet till något samarbete med en annan grupp så hamnar man lite ”offside”. I parlamentet finns ingen vågmästarroll.

För mig är det inte konstigt med lågt valdeltagande. Makten har flytt till Bryssel. Vad blev det av demokratiutredningen? Bryr sig politikerna? De blir ju valda ändå – men vore det inte skönare att sitta på en välunderbyggd förtroendepost med ”råg och väljare

i ryggen”?

Ingvar Selin

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons