Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jackie Jakubowski: Människan är inte född med arvssynd

Annons

Det ondast existens är problematisk för religioner vilkas budskap så mycket handlar om Guds godhet och barmhärtighet. Den bibliska berättelsen om Job tillhör världs-litteraturens mest fulländade betraktelser över ondskans närvaro i en värld skapad av den gode Guden.

Den fråga som en strängt monoteistisk religion har svårast att hantera är dock inte ondskans existens, utan dess källa: Varifrån kommer ondskan? Är Gud också det ondas skapare?

Massmordet i Utøya har väckt många frågor där ”ondskan” – ett begrepp som inte låter sig definieras – ofta används för att beskriva det obeskrivliga och ofattbara. Prästerna använder religiös terminologi – mördaren har kallats ”Ondskans tempelriddare”. Men också i annars helt sekulariserade tidningsspalter kan man läsa att ”det är ondskan själv som står inför rätta”.

Idag ställer många frågan: Är Anders Behring Breivik ondskan personifierad? Sinnessjuk eller fullständigt tillräknelig ond? En ensam patetisk figur eller företrädare för onda makter?

Den tyska filosofen Hannah Arendt beskrev den nazistiske krigsförbrytaren Adolf Eichmann, ansvarig för 440 000 ungerska judars död, som hon på 1960-talet mötte under rättegången i Jerusalem, som en ”ordinary man”. Hon myntade begreppet ”den banala ondskan”. Eichmanns ondska, skrev Arendt, var ”banal” – och därmed ”rationell” i betydelsen möjlig att förstå, eller åtminstone undersöka.

Den brittiske psykologen Baron-Cohen, som i sina verk behandlar ”onda gärningsmän”, vill också flytta fokus från religion och mystik till vetenskap som sociologi, psykologi och medicin. Han ersätter begreppet ”ondska” med den vetenskapliga termen ”empatierosion”. Den ”ondska” vi möter i form av mänsklig grymhet är en empati som eroderat.

Baron-Cohen håller dock inte med den ofta framförda uppfattningen att alla människor kan fås att begå onda handlingar: som lägervakter och torterare, eller massmördare som Breivik. Vad som krävs, enligt författaren, är en kombination av en permanent eller tillfällig avsaknad av en empatisk förmåga, yttre omständigheter och genetisk störning. När dessa tre faktorer samverkar blir resultatet en nollempatisk individ i stånd att begå de mest fruktansvärda handlingar.

Det finns dock ett problem med Baron-Cohens strikt vetenskapliga förhållningssätt: han ser människan som determinismens fånge, utan fria viljan – det innebär att hon inte kan hållas ansvarig för sina handlingar.

I själva verket är det alltid nödvändigt att hävda att människan har en potential att bli den hon väljer att vara. Hon är inte född med arvsynden, men inte heller god av naturen. Godhet – liksom ondska – är en gärning, inte ett tillstånd. Anders Behring Breivik har valt att döda.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons