Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag röstar ja till EU-konstitutionen

Annons

Många goda skäl finns för att rösta ja till nytt konstitutionellt fördrag för EU. Jag gör det när riksdagen i höst behandlar förslaget.

Ett skäl är att förslaget i förhållande till det faktiska nuläget innebär ganska små förändringar i relationen mellan medlemsstaterna och samarbetet i EU.

Om man avvisar förslaget måste man också acceptera de svåröverskådliga dokument och fördrag som nu gäller. Nya fördraget ger bättre överblick och sammanhang. Enkelt är det dock inte.

Ytterligare motiv till att rösta ja är fördragets mycket bättre ambitioner för jämställdhet och att kampen mot arbetslösheten får en mer framträdande plats, "unionen skall bidra till en hög sysselsättningsnivå".

För första gången erkänner EU att missbruk av alkohol och tobak är ett hot mot folkhälsan och unionen får vissa befogenheter att göra insatser på dessa områden. Detta är ett klart framsteg inte minst för svenska intressen.

Olika undersökningar har visat att medborgarna i EU-länderna har förväntningar på kampen mot organiserad och gränsöverskridande brottslighet.

Fördraget ger bättre möjligheter till detta eftersom besluten kan fattas på unionsnivå med kvalificerad majoritet. Därmed försvinner vetot, det land med de lägsta ambitionerna kan inte längre hindra arbetet. Om ett land anser att ett beslut skulle påverka landets straffrättsliga system för mycket införs en nödbroms. Landet kan begära att Europeiska rådet ska fatta beslutet och det måste då ske med enhällighet. Ett bra skäl att rösta ja.

Sverige har fått framgång i kampen för ökad öppenhet, fördraget slår nu en gång fast att medborgarna ska ha tillgång till EU-handlingar. En viktig nyhet är att rådets arbete ska vara öppet när rådet lagstiftar.

För första gången tilldelas de nationella parlamenten en direkt roll i EU. De ska kontrollera subsidiaritetsprincipen, det vill säga att besluten ska fattas på lägsta effektiva nivå; lokal, regional, nationell eller EU-nivå.

Om en tredjedel av parlamenten anser att ett förslag strider mot subsidiariteten måste kommissionen ta upp det till omprövning.

Utrikes- och säkerhetspolitiken är för mig mycket viktig. Fördraget stärker EU:s möjligheter att agera, vilket är bra. Samtidigt finns tillräckliga garantier för att EU inte ska utveckla ett gemensamt försvar, eftersom det krävs enhällighet, alltså varje land måste godkänna ett sådant förslag.

Egentligen är det ingen nyhet att unionsrätten har företräde framför medlemsstaternas rätt på de områden som är överlåtna till EU. Det återspeglar domstolens rättspraxis. Samtidigt anges att unionen ska respektera medlemsstaternas identitet, som den kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer. Ändringar i reglerna om vad EU får göra kräver också i fortsättningen godkännande av respektive parlament, EU kan inte på egen hand skaffa sig befogenheter.

Ytterligare en anledning att stödja det nya fördraget är att en utträdesregel nu införs.

Göran Magnusson, s, riksdagsledamot, Köping

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons