Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jessica Alenius: Bilen är kvinnans bästa vän

Annons

I debatten får man ofta intryck av att män åker betydligt mer bil medan kvinnor åker betydligt mer kollektivt. Transportpolitiken påstås därför behöva inrikta sig på att förbättra kollektivtrafiken, och därmed förbättra kvinnors förflyttningar, i syfte att uppnå ett jämställt transportsystem. Studeras statistiken närmare kan man dock konstatera att det är bilen som totalt dominerar resorna för båda könen. Studeras dessutom ändamålet med resan visar det sig att kvinnor har större behov av bil jämfört med män.

Bilen är det dominerande färdsättet bland oss svenskar. Enligt SCB hade cirka 85 procent av befolkningen mellan 16-84 år tillgång till bil. Sammanboende med barn hade störst tillgång till bil, drygt 96 procent, medan ensamstående utan barn och ensamstående kvinnor med barn hade minst, cirka 68 procent.

Enligt den senaste resvaneundersökningen använder såväl kvinnor som män bil i cirka 70 procent av resorna (kvinnor 66 procent och män 71 procent). Det näst vanligaste färdsättet för män är cykel följt av buss. Kvinnor uppvisar samma mönster. När det gäller resor gjorda med t-bana, spårvagn eller tåg, så är skillnaderna marginella mellan kvinnor och män. Att påstå att kvinnor reser mer kollektivt än män och att kvinnor drabbas hårdare än män om kollektivtrafiken försämras är därmed inte sant.

När det gäller uppdelningen mellan arbetsresor/tjänsteresor och övriga resor så gör män något fler arbetsresor och tjänsteresor, medan kvinnor gör något fler service- och inköpsresor. Skillnaden mellan män och kvinnors fritidsresor är närmast obefintlig. En förklaring till att kvinnor gör fler service- och inköpsresor kan vara att kvinnor ofta har ett större ansvar för hushållet och familjen. Det innebär att det är kvinnor som i högre grad hämtar och lämnar barn på dagis och skola samt handlar mat och gör andra inköp.

Det är få som kan åka kollektivt för att hämta barn på dagis eller skola för att därefter handla mat eller annat inköp. Vid hämtning/lämning av barn och olika inköpsresor är därmed bilen det smidigaste och effektivaste färdmedlet. För större reseströmmar på bestämda tider är kollektivtrafiken ett effektivt transportsätt. Det finns därmed bättre förutsättningar att tillgodose mäns arbetsresor med kollektivtrafik.

Transportpolitiken borde därför inrikta sig på att öka tillgången till bil för kvinnor eftersom de egentligen har det största behovet – och framför allt de ensamstående kvinnor som har minst tillgång till bil. Det finns många goda skäl till att bygga ut kollektivtrafiken, men att använda sig av jämställdhetsaspekten som argument är således fel. Transportpolitiken borde – ur ett genusperspektiv – i stället stödja åtgärder som förbättrar kvinnors tillgång till bil.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons