Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

John Stuart Mill 200 år

Annons

I dag fyller socialliberalismens portalfigur, den engelske 1800-talsfilosofen John Stuart Mill, 200 år.

Mill var en banbrytare, omstridd av sin samtid. De idékonflikter han sökte lösa är aktuella också i dag. Och de lösningar han fann, som principerna om frihetens karaktär, är allmänt förekommande i dagsaktuell debatt.

Gränsöverskridande präglade också Mills eget liv. Hans far, James Mill, var framträdande politisk filosof och god vän till nyttolärans portalfigur Jeremy Bentham. Den unge John Stuart fick en ovanlig uppfostran.

Sonen skulle förkroppsliga upplysningsidealen, och fadern tog hand om utbildningen. Den unge Mill gick aldrig i skola med andra barn. Vid tre års ålder inledde fadern skolningen med lektioner i grekiska. Kapitlet om barndomen i Mills självbiografi disponeras efter en lång litteraturlista, där läsaren får följa hur barnet betar av den ena klassikern efter den andra.

Vid 21 års ålder drabbades han, knappast förvånande kan man tycka, av livskris och en djup depression. Krisen innebar ett uppvaknande. Han insåg känslornas betydelse och vikten av att också det inre livet utvecklas.

Lyckoupplevelsen är, insåg han, inget man ska söka efter i sig självt, den uppstår som resultat av andra strävanden. Förnuft är viktigt, visst, men det måste samspela med ett harmoniskt känsloliv. Så togs steget, på det personliga planet, från upplysningstidens dyrkande av förnuftet som den främsta av egenskaper till romantikens betoning av känsloutlevelsen.

Eller ta hans relation till livskamraten, Harriet Taylor Mill. Det skulle kunna vara en kärlekshistoria från 2006. Äktenskapet är en djup personlig och professionell gemenskap - det är omdiskuterat i vilken omfattning hustrun deltog i författandet av Mills arbeten. Helt följdriktigt skrev Mill 1869 ett kontroversiellt pionjärarbete som i dag skulle kallas feministiskt: Förtrycket av kvinnorna. Mill säger sig vara nyttofilosof. En av hans klassiker heter Utilitarianism. I språkbruket är han sålunda trogen fadersarvet. Men inte i innehållet. Till skillnad från den klassiska utilitarismen, som ju hävdar att lyckosumman i ett samhälle skall maximeras oavsett vari denna lycka söker sitt ursprung, gör Mill skillnad mellan "högre" och "lägre" former av lycka. Här formuleras en tanke, som han aldrig riktigt lyckas förena med nyttolärans idé om den stora samhälleliga lyckokalkylen: den personliga utvecklingens ideal eller idén om självförverkligandet. Det ständiga lärandet och den personliga utvecklingen hyllas.

Därför är frihet och tolerans viktiga enligt Mill. Friheten är en förutsättning för personlig utveckling och mångfald ett villkor för lärande. Det är ett av huvudbudskapen i klassikern Om friheten. Mill framhåller varje människas rätt att söka egna vägar i livet utan fördömanden från omvärlden.

Demokratin, människornas politiska deltagande, försvaras även den med idealet om personlig utveckling. Det är i den offentliga diskussionen vi stimuleras förstå andras villkor och agera i allmänanda.

I en tid när toleransen sitter trångt, när många vill resa murar och gränser och när det upplysta politiska samtalet trängs ut av mediebrus äger John Stuart Mills tankar aktualitet. För anhängare av öppenhet och tro på människans utveckling är han en källa till inspiration.

Lennart Nordfors

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons