Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jörgen Johansson (c): "Minst hälften kvar" kan bli verklighet!

Annons

I den skattepolitiska debatten diskuterades just nu om hur nästa skattepolitiska reform ska se ut. Är det värnskattens avskaffande eller är det någon annan inriktning?

Som jag ser det är det inte aktuellt att avskaffa värnskatten under innevarande mandatperiod. Det finns andra och mer angelägna områden som måste förändras. Pensionärernas behov, och då främst garantipensionärerna, måste lyftas fram som en prioriterad grupp bland dem som ska ta del av den tillväxt som alliansregeringen skapat.

Ett annat område som bör prioriteras ytterligare är arbetslinjen via sänkta arbetsgivareavgifter för främst de små och medelstora företagen.

Det man kan spåna kring är hur förändringarna på skatteområdet kan se ut under kommande mandatperiod. Avskaffandet av värnskatten har aktualiserats men frågan är hur den avskaffas. Som jag ser det bör slopandet ske så att det blir än tydligare att en extra arbetsinsats lönar sig att göra. Det får aldrig bli så att medel- och höginkomsttagare avstår från en extra insats på grund av att marginalskatten är för hög.

En förändring bör alltså utformas så att ingen får en marginalskatt över 50 procent. På så vis uppfylls det mångåriga målet om minst hälften kvar. Förändringen är även nödvändig utifrån ett Europeiskt perspektiv där vi idag har en osedvanligt hög marginalskatt.

Nästa år beräknas att de med inkomster under 29750 kronor inte betalar någon statsskatt. De som har inkomster upp till drygt 44000 kronor i månaden kommer, förutom de kommunala skatterna, att betala 20 procent i statsskatt, en nivå som bör sänkas till 16,5 procent.

De som tjänar mer än 44200 kronor kommer att betala 25 procent i skatt, förutom de kommunala skatterna, en nivå som bör sänkas till 18,5 procent. Den procentuella sänkningen av statsskatten innebär att ingen får en marginalskatt över 50 procent. Följden blir att vi hamnar på en rimlig skattenivå i jämförelse med övriga Europa. Kostnaden för att nå det här målet är drygt elva miljarder kronor.

En förändring i den här riktningen skulle innebära att värnskatten avskaffades nästa mandatperiod samtidigt som det lönar sig även för de med medel- och höga inkomster att ge några extra timmar till arbetslinjen. Givet kommer kritikerna att hävda att "värnskatten" finns kvar då det finns ett andra steg i skatteskalan.

Här bör dock de högavlönade besinna sig. Progressiviteten i skatteskalan ger förslaget mer trovärdighet och inte en framtoning om att främja de högst avlönade i samhället. Här gäller det i stället att stimulera nyckelpersoner att aktivt bidra till vår gemensamma utveckling.

Det här förslaget har den profilen samtidigt som det infriar andan i de löften regeringen gett.

Jörgen Johansson

riksdagsledamot och talesman

i skattepolitiska frågor

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons