Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jörgen Johansson (c): Sverige bör införa euron som valuta

Ett politiskt beslut gäller intill dess att ett nytt beslut tas. Svårare än så är inte debatten om euron och folkomröstningen.

Annons

Det gäller dock att slå fast att införandet av euron i Sverige måste föregås av en ny folkomröstning. De senaste månadernas finansiella oro innebär att frågan är högaktuell och en omprövning av folkomröstningen måste aktualiseras snabbt så att vi är väl förberedda inför nästa finanskris. För ett vet vi och det är att nya kriser kommer!

Den finansiella krisen har skakat om många länder med små valutor. Den svenska och norska kronan faller fritt medan räntorna rusar i höjden i Danmark. Det är priset vi får betala för att ha en liten valuta. För Sveriges del har det varit lyckosamt under de gångna åren men frågan är hur framtiden ser ut.

För tio år sedan beslutades vilka växelkurser de blivande euroländerna skulle knyta sina valutor till den 1 januari 1999. Det var en omfattande makroekonomisk process för alla de 15 EU-länderna. En berättigad fråga i dag är hur Europa skulle ha påverkats av den finansiella krisen om euron inte hade införts. Grunden till krisen finns bland annat att söka i USA.

I och med att dollarn är en världsvaluta påverkas alla, mer eller mindre, av hur dollarkursen utvecklas. Efter slopandet av många småvalutor i Europa har euron blivit en valuta att räkna med. Fallet för Europa, utan euron, hade förmodligen varit mer omfattande än idag. För Sveriges del har euron bidragit till vår stabilitet då handelsutbytet inom eurosfären är stort.

Frågan alla måste ställa sig är hur framtiden ser ut för kronan och Sverige. Rätt hanterad talar mycket för att en stark gemensam valuta i Europa kan ta upp kampen med dollarn om att vara den ledande valutan, i vilket fall ha en mycket framträdande position. Kan en liten och öppen valuta som kronan i sådana fall hävda sig? Jag tror att det är ett högt spel att bevara kronan - för att inte säga ett vågspel.

Handeln mellan euroländerna har ökat med 15-28 procent de senaste åren inom euroområdet och växer successivt. Polens regering vill införa euron 2011, Slovakiens redan 2009. Danmark kommer sannolikt snart att folkomrösta om sina EU-förbehåll. Drivkraften i valutasamarbetet kommer dessutom att vara en garant för tillväxt i de anslutna medlemsländerna. Alla är överens om att förändringarna i vår omvärld och globaliseringen inte kommer att minska. Tvärtom. I ett sådant läge är det inte försvarbart att stå utanför eurosamarbetet.

Inom EU pågår en diskussion om en gemensam bolagsskattebas. Sverige har deltagit aktivt i det arbetet men har en avvisande inställning till modellen. Om förslaget inte får fullt stöd inom EU står det fritt för intresserade medlemsländer att ingå bilaterala avtal och sinsemellan bilda en gemensam bolagsskattebas. Länder som Tyskland, Frankrike och Italien har uttalat sådant intresse. Då dessa länder är något av en ekonomisk motor inom unionen kommer en sådan åtgärd tveklöst att påverka svenskt näringsliv.

Följden blir att vi delar in EU:s länder i tre klasser. Guldligan består av dem som är medlemmar, har infört euron och dessutom konsoliderat bolagsskatten. Silverligan består av dem som är medlemmar och har infört euron och övriga tillhör bronsligan. De senaste veckornas oro på finansmarknaden har gjort klart för de flesta att om vi ska klara oss ur framtida finanskriser på ett rimligt sätt då måste vi tillhöra guldligan. Ett första steg för att nå det målet är att införa euron.

Jörgen Johansson

riksdagsledamot för Västmanland

talesperson i skattepolitiska frågor

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons