Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Junilistan: Förnyelse krävs i energipolitiken

Det är den dyrast inköpta elen hos Nord Pool som sätter råpriset på elbörsen och den dyra vindkraften kommer snart att slå igenom med ytterligare prisökningar hos konsumenter.

Annons

Avregleringen av elmarknaden 1996 gjordes för att konkurrensen skulle förmå elproducenter att effektivisera elproduktionen och pressa priser i en konkurrensutsatt anda - den som är mest prisvärd vinner marknadsandelar. Inom elbranschen blev det tvärtom - den som är dyrast premieras och sätter priset för hela marknaden.

Vad är det för konkurrens när producenter strävar efter höga priser i stället för låga priser? Det finns inget incitament för någon elproducent att bli prispressare. Konsumeter tvingas betala högst förekommande priset under alla förhållanden.

EU:s mål är att till 2020 öka förnyelsebar energi från 8 procent till 20 procent. 44 procent av Sveriges energi är i dag fönyelsebar (exklusive kärnkraft som inte får räknas in). Det vill säga att Sverige är mer än dubbelt så bra som EU ska bli om tolv år. Sverige har fått det tuffa kravet att ytterligare öka förnyelsebart med 9 procent till 53 procent. Detta innebär att andra länder inom EU har fått tillstånd till utökad kolkraft som ska kompenseras av Sverige.

Energimyndighetens rekommendation blev att 6000 vindkraftsverk byggs till år 2020, vilket ger tillskott på 30 terawattimmar per år. Det är dels en dyr lösning, dels tas ingen hänsyn till att landskapet förfulas. Vattenfall kommer de närmaste åren att i Sverige investera 41 miljarder kronor i dyr vindkraft.

Elen från deras vindkraftspark Lillgrundet har en produktionskostnad på mer än 80 öre per kilowattimmar och med något påslag för vinst och oförutsedda kostnader, når vi snart 100 öre, vilket blir prisnivån då dagens stora bidrag trappas ned. För Vattenfall gäller, ju dyrare investering med högt pris, desto mer vinst erhålles på vatten- och kärnkraft, där produktionskostnaden ligger under 10 öre.

Vi ser redan med dagens nivåer tecken på att elintensiv industri har problem med höga energipriser. Det finns bättre alternativ: ett hundratal befintliga fjärrvärmeverk kan byggas till med turbin och generator till bioeldade kraftvärmeverk med bränsle från skogsrens, med produktionskostnad under 50 öre. Dessutom, om pelletproduktion från skogsrens görs industriellt storskaligt kan detta pris ytterligare reduceras, samtidigt som jobb skapas. Varför är inte detta gjort för länge sedan?

Sådan ombyggnad till kraftvärme ger ett eltillskott av samma storleksordning som för vindkraften men till en mycket lägre kostnad för konsumenter. Råvara finns. Det finns skogsrens motsvarande 100 terawattimmar per år. När det gäller spara energi ska vi komma ihåg att enbart de tre kärnkraftsreaktorerna hos Forsmark släpper ut varmvatten i Bottenviken motsvarande 30 terawattimmar per år. Detta skulle kunna tillvaratas, men vem vill satsa på något som ska läggas ner?

Här fordras en blocköverskridande energiöverenskommelse. Sverige behöver en uppdaterad energipolitik för tillväxt och jobb. Långbänkens tid är förbi. Det är dags för förnyelse.

Tord Wiklund

Junilistan Bergslagen-Mälardalen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons