Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Junilistan: Låt inte EU reglera skolidrotten

EU-parlamentet har nyligen röstat ja till en rapport om idrottens roll i utbildningen. Detta förslag går in på detaljer om hur medlemsstaterna skall organisera idrottsundervisningen i skolorna.

Annons

Frågan om idrottens roll som skolämne är självfallet betydelsefull i sak. Men varför skall EU-institutionerna ägna tid och resurser åt att arbeta med frågor som medlemsstaterna är fullt förmögna att lösa på egen hand? Hur skall EU-samarbetet kunna bli effektivt inom betydelsefulla gränsöverskridande områden, såsom miljön och den inre marknaden, om EU skall ha synpunkter på allt från idrotten till bussgolvs lutningsgrad?

En av paragraferna i rapporten om idrotten framhåller att medlemsstaterna skall göra idrott obligatoriskt i grundskolor och gymnasium och att minst tre idrottslektioner per vecka bör garanteras i skolschemat. Detta förslag röstade Charlotte Cederschiöld (m) och Anders Wijkman (kd) ja till. Anser inte alliansen att idrottsfrågor fullt ut bör ligga utanför EU:s kompetens? Även Maria Carlshamre (fi) valde att stödja denna punkt. Ligger detta i linje med hur detta partis medlemmar ser på EU-samarbetet?

Ett annat förslag som välkomnades av den nämnda trion var att idrottslärarna skall utbildas i jämställdhet, genom att denna fråga införlivas i kursplanen. Medlemsstaterna skall också erbjuda könssammansatta idrottslektioner för förskole- och grundskolebarn. Dessa förslag är väl värda en bred och offentlig diskussion, men vari ligger mervärdet i att EU-institutionerna dikterar detta för medlemsstaterna?

EU-parlamentets rapport antogs med bred majoritet (590 röster för, 56 emot, och 21 nedlagda). Två svenska ledamöter, Cederschiöld och Carlshamre, gav rapporten sitt fulla stöd, medan socialdemokraterna valde att lägga ned sina röster.

Omröstningen om idrottens roll i utbildningen utgör ännu ett exempel på hur EU:s politiker och tjänstemän går in på vilka områden och detaljnivåer som helst.

I festtalen hyllas ofta subsidiaritet, att de politiska besluten inte i onödan skall centraliseras till EU-nivå, men i praktiken tycks ingen fråga vara för liten för att EU skall ägna sig åt detaljregleringar.

EU-institutionerna kommer att ägna sig åt idrottsfrågor i allt högre grad i framtiden. EU-grundlagen, vilkensocialdemokraterna och alliansen gemensamt är varma anhängare av, tillägnar EU nya befogenheter inom allt från just idrott till rymdfart. Ingen fråga tycks vara för liten, eller för stor, för EU-institutionerna. Det står alltmer klart att EU-kritiska krafter behövs i EU-parlamentet och att Junilistan därmed har en viktig politisk roll att fylla.

Hélène Goudin

EU-parlamentariker för Junilistan

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons