Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kärnkraften behövs

Annons

Lennart Daléus, generalsekreterare för Greenpeace Norden, skriver den 15 januari att det går att minska Nordens koldioxidutsläpp rejält och samtidigt avveckla kärnkraften. Detta samtidigt som ekonomin inte drabbas.

Författaren menar att Nordens koldioxidutsläpp fram till 2030 kan minskas med 67 procent samtidigt som det sista kärnkraftverket i Norden avvecklas till 2025.

Är detta synsätt på utvecklingen verkligen realistiskt? Den generella trenden är att de förnyelsebara energikällor som politikerna av miljöskäl gärna vill satsa på är relativt kostsamma och därmed oftast endast kan konkurrera om de subventioneras med skattepengar. Kol och olja är samtidigt relativt billiga. Att bygga ut modern kärnkraft i Sverige, liksom Finland i dag gör, kan samtidigt inklusive investeringskostnaden leda till en elpris på 25-30 öre per kilowattimme. Detta är förmodligen det billigaste sättet att bygga ut elproduktionen i Sverige.

Om en radikal effektivisering kan ske med enkelhet kommer denna att genomföras av industrin eftersom de givetvis hela tiden försöker pressa ned sina priser. Om politikerna sätter större press på utveckling genom att höga energipriserna kommer en stor kostnad att uppstå i form av de arbetstillfällen som försvinner ur landet.

I själva verket står målen om minskade utsläpp av koldioxid och avvecklingen av kärnkraft i kontrast mot varandra. De tio kärnreaktorer som Sverige idag har i drift idag står för cirka 50 procent av vår elförsörjning. Är det realistiskt att tro att dessa kärnkraftverk kan avvecklas samtidigt som koldioxidutsläppen minskar?

Idag finns 441 kärnkraftsreaktorer runtom i världen. Det planeras för ytterligare 93 och 113 är på förslag. Att stänga de existerande kärnkraftsreaktorerna och stoppa utvecklingen av nya reaktorer kommer att skapa ett stort energiunderskott. I verklighetens politik kommer detta inte att vara kompatibelt med minskade utsläpp av koldioxid. Önsketänkande har länge dominerat energidebatten, något som lett till att drömmarna om alternativa energiformer ofta resulterar i dyra statliga satsningar som i slutändan producerar små mängder energi. Runt om världen satsar man i dag på att bygga ut den tredje generationen av kärnkraftverk och planera för den fjärde generationen. Frågan är om en utbyggnad inte bör komma upp även på den svenska agendan.

Nima Sanandaji

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons